Alla medarbetare som jobbar i dessa företag får sin försörjning där. Dessa företag, i likhet med alla andra företag, bidrar till vård, skola och omsorg genom att betala höga skatter. Som ni ser, handlar invandrares företagande om mycket mer än ”egenförsörjning”.
”Egenförsörjning” är egentligen ett integrationspolitiskt mål. Det är integrationsbyråkraternas uppsatta mål för invandrare, Inte invandrares mål med sitt företagande.
Och det handlar tyvärr inte bara om ordvalet. ”levebröd företag” och ”egenförsörjning” är ingen korrekt beskrivning av invandrarföretagen. Begreppen beskriver snarare integrationsbyråkraternas syn på företagen och företagandet. De underskattar konsekvent invandrarföretagens potential.
Låt oss här titta på ett område där invandrarföretagen kan spela en mycket stor roll men är ändå helt utestängda ifrån: INTEGRATION.
Bland nyanlända invandrare finns det en stor andel som vill starta och driva företag. De nyanlända behöver förstås skaffa sig erfarenhet kring företagandet, marknaden och branschen som dem vill verka i.
Det finns många invandrarföretag runt om i landet och i synnerhet i storstäderna som kan spela en avgörande roll i det sammanhanget.
Invandrare driver idag sina företag i alla branscher. Det finns dock vissa branscher som domineras helt av invandrare och det är där karriären som företagare inleds.
De synliga företagen, livsmedelsbutiker, krogar, gatukök, tobakkiosker, tvätterier och skomakerier, etc. kan erbjuda jobb eller praktik till de nyanlända. De nyanlända kan där lära sig om företagandet, skaffa information om branschen och bekanta sig med andra aktörer, leverantörer och kunder. På det sättet kan de relativt snabbt starta sina egna företag.
Detta sker dock inte, integrationsbyråkraterna håller invandrarföretagen helt utanför, men varför? Jo i deras syn är invandrarföretagen etnisk segregerade platser. Att en nyanländ irakier ska praktisera hos en annan irakier ser byråkraterna helt enkelt inte som integration!
Integrationsbyråkratin vill att de nyanlända ska komma till ett större svenskt företag så att de kan snabbare lära sig språket och olika sociala koder!!
I integrationsbyråkratins handbok är företagandet dessutom ett personligt misslyckande för invandraren! Invandraren startar företag för att han/hon inte kan fixa sin ”egen försörjning” på annat sätt!!
Inte alls konstigt att bakom en majoritet av de framgångsrika invandrarföretagen står personer som tidigt, har brutit med ”integrationsbyråkratin” och valt att gå sin egen väg.
Det är dags att inse invandrarföretagen betyder mycket mer än ”Egen försörjning”. Låt invandrarföretagare vara med och dela med sig av sina erfarenheter till sina nyanlända landsmän som vill bli företagare. På det sättet kan vi få fler nya företag som i sin tur kan erbjuda både arbetstillfälle och praktikplatser.
Och jag tror förresten att invandrarföretagare kan både svenska språket och sociala koder!!
Farbod Rezania