De senaste tio åren har uttrycket “Globalisering” blivit ett begrepp. Sannolikt har “Globaliseringen” olika innebörd för olika personer. För mig personligen har det aldrig varit någon tvekan om att “Globaliseringen “ i huvudsak är positiv.
Det skriver Sven-Eric Söder, f d statssekretarare i Näringsdepartementet och idag egen företagare, i sin krönika.
Sverige har en lång historia som en öppen handelsnation. Under århundraden har vi byggt vårt välstånd genom att handla med andra nationer. Vi har sålt våra egna naturtillgångar och produkter - och numera också i allt högre utsträckning våra tjänster. Samtidigt har vår marknad varit öppen för andra länder. Inte sällan har kreativa entreprenörer från andra länder legat bakom framgångarna.
Framgångskonceptet har byggt på en i stort sett allmän uppslutning kring frihandeln. De flesta inser att Sverige inte skulle klara sig utan att vara en del av det internationella handelsutbytet. Frihandelskonceptet förutsätter en gränslös attityd i flera bemärkelser. Det är uppenbart att handeln sker mellan länder och över nationsgränser. Handeln känner inte några gränser mellan folk, kulturer och religioner.
Kan vi då dra några lärdomar av våra framgångar i det internationella handelssystemet som också har relevans för entreprenörsskap och företagande här hemma? Absolut!
Öppenhet, gränslöshet och nyfikenhet på det nya och okända är nyckelord för frihandel - men också i lika hög utsträckning för ett framgångsrikt entreprenörsskap.
Enorm dådkraft i företagandet
Framtidens vinnare i vår globaliserade värld är de länder eller regioner som har förmågan att visa störst öppenhet, agera gränslöst och ta till vara den enorma dådkraft som finns i entreprenörsskapet - och inte minst hos alla de män och kvinnor som ursprungligen kommer från andra länder och kulturer.
Under min tid som statssekreterare i Näringsdepartementet hade jag förmånen att få träffa många passionerade entreprenörer från andra länder. Jag kommer bl a ihåg Akkbar Seddighs betydelsefulla bidrag till den dåvarande regeringens program för Life & Science industrierna eller Panos Papadopoulos alltid lika engagerade deltagande i intressanta diskussioner - för att nämna ett par beundransvärda entreprenörer.
Akkbar och Panos har genom kunskap, uthållighet och hårt arbete drivit fram imponerande företag som Elekta och Panos Emporio. Men i vårt avlånga land har vi också många mindre kända och mindre omtalade småföretag som drivs av invandrare och som är livsviktiga för vår ekonomi och sysselsättning.
Invandrarna är en oförlöst kraft
I den näringspolitiska debatten förekommer det tyvärr emellanåt en nedlåtande attityd mot s k levebrödsföretag. Jag menar att ingenting kan vara mer fel än att gradera betydelsen av olika typer av företag. Vi behöver alla företag - och det som från början kan förefalla att vara enkelt och lokalt har inte sällan förutsättningar att utvecklas och växa.
Just nu upplever vi den största ekonomiska nedgången sedan 1930-talets depression. Konsekvenserna är uppenbara. Marknaden viker för våra våra produkter och exportföretagen tvingas att minska sin produktion, varslen duggar tätt och arbetslösheten stiger. För att vi åter ska nå tillväxt och få bukt med arbetslösheten måste vi återigen lyckas på de viktiga exportmarknaderna. Men vi måste också se till att vi får fler och växande företag. Alla våra invandrare är en enorm resurs - för att inte säga en oförlöst kraft. De etablerade företagen måste få förutsättningar att växa samtidigt som vi behöver fler företag som ägs och drivs av invandrare. IFS roll kan i det sammanhanget inte nog betonas!
Sven-Eric Söder