Nyligen hade jag den stora äran att närvara vid en ceremoni på slottet där kungen delade ut HMK Carl XIV Gustafs pris till Årets Nybyggare, ett sätt att uppmärksamma framgångsrika företagare av utländsk härkomst. Dessa fantastiska entreprenörer förtjänar verkligen all uppskattning. De är inte bara förebilder för andra människor med utländsk bakgrund – som framgångsrika entreprenörer är de förebilder för alla i Sverige, inte minst unga människor. För är det någonting Sverige behöver för att fortsätta vara en rik och välmående nation så är det fler entreprenörer – modiga, driftiga, initiativrika människor med drömmar och visioner.
Vi talar alldeles för ofta om invandring i termer av problem. Vi borde tala mycket mer om nyttan och möjligheterna med invandring. Sverige har till stor del öppenheten mot omvärlden att tacka för sitt välstånd. En lång rad framgångsrika företag grundades av människor som kom hit från andra länder. Det var Louis de Geer som startade den svenska bruksindustrin och lade grunden till vår stålindustri. Vi har kända namn som Bonnier, Kamprad, Felix och Becker. Och på senare tid Salvatore Grimaldi, Bicky Chakraborty, Amelia Adamo, Jane Walerud, Ayad Al-Saffar och Panos Papadopoulos. De är bara några exempel på människor med invandrarbakgrund som startat framgångsrika företag och skapat en mängd arbetstillfällen i Sverige. Tillsammans har dessa företagare genererat miljarder i skatteintäkter. De flesta började med två tomma händer.
Vallonerna på 1700-talet, flyktingströmmen under andra världskriget, arbetskraftsinvandringen på 50- och 60-talet och inte minst de som kom till Sverige för kärlekens skull – alla har de bidragit till att bygga upp Sverige av idag. De inte bara arbetade och startade företag, de förde också med sig nya influenser, seder och vanor som berikade vår kultur.
Jag råkar ha den stora förmånen att ha ett affärsmässigt samarbete med förra Årets Nybyggare i klassen pionjär: Ashkan Pouya och Saeid Ezmaeilzadeh och deras företagsgrupp Serendipity. Ashkan och Saied omsätter spännande forskningsprojekt till framgångsrika företag. De är födda i Iran och kom till Sverige i unga år. De tillhör således den så kallade ”en och en halv-generationens” invandrare, som genom historien visat sig vara ovanligt framgångsrika. De har nämligen fördelen av att kunna förstå och ta vara på det bästa från två kulturer.
Så här berättade Ashkan för mig:
”Vi ser möjligheter som infödda ofta inte märker eftersom de tar saker för givna. Från vårt perspektiv är det inte alls självklart att myndigheter fungerar väl, att korruption knappast existerar, att det finns utbildningsmöjligheter öppna för alla och trygghetssystem som gör att man faktiskt inte svälter ihjäl om ens affärsprojekt kollapsar. Är det någonstans man borde våga ta risker så är det i Sverige. För mig är det svårbegripligt att inte fler startar företag. Det måste vara en mental grej” tyckte han.
Ja, vissa menar ju att Sverige fortfarande lider av ett entreprenöriellt underskott sedan över en miljon driftiga svenskar emigrerade till Amerika under 1800-talet och början av 1900-talet.
The American Dream är ett välkänt begrepp. Men enligt min vän Ashkan borde vi istället tala om The Swedish Dream. De yttre förutsättningarna för att lyckas göra en klassresa är faktiskt betydligt bättre i Sverige än i USA. Men när det gäller attityderna till företagande är det klar fördel USA och en viktig skillnad är synen på risktagande.
Det ligger ju i sakens natur att entreprenören misslyckas ibland och det är ingen skam. Där tycker jag vi borde ha en betydligt mera tillåtande attityd i Sverige, liknande den i USA. Där ses inte en konkurs som en katastrof utan snarare som en lärorik och utvecklande erfarenhet inför nya försök. Vi ska uppmuntra de entreprenörer som är beredda att ge sig ut på okänt vatten, även om de råkar gå på grund ibland. Det är ju samhällsekonomin – alltså vi alla! – som kammar hem de största vinsterna när de lyckas.
I Sverige talar vi ofta och gärna om vikten av nya och växande företag men hur ser det ut i verkligheten?
De senaste femton åren har företagarnas andel av den arbetsföra befolkningen minskat med nästan 4 procent – samtidigt som den inom EU 15-länderna ökat med i snitt 12 procent. Och när OECD jämför den entreprenöriella aktiviteten – alltså hur många som startar nya företag – hamnar Sverige bland bottenländerna i världen. Attitydundersökningar visar att svenskar gärna vill se fler företag som skapar jobb, men att det är få som själva kan tänka sig att vara företagare. Vad krävs för att få fler människor att se eget företagande som en lockande karriärmöjlighet? Det är en viktig fråga!
Glädjande nog tycks våra invandrare ha en betydligt mera positiv bild av företagande!
Det är dubbelt så vanligt att invandrare i åldern 18-24 driver företag som att inrikes födda i samma åldersgrupp gör det. Även i äldre åldersgrupper är det fler invandrare som startar företag. Trots att de sannolikt har fler hinder att övervinna än vad infödda svenskar har. De invandrarägda företagen sysselsätter idag cirka 250.000 personer. Vart femte företag startas av en invandrare. De har oftare en internationell inriktning än svenskägda företag, vilket har stor betydelse i dagens globaliserade värld.
Det är alldeles uppenbart så, att vi har mycket att lära av dem som kommer hit och ser på Sverige med andra ögon än vi själva – och som kan ruska om våra strukturer och invanda synsätt. Här finns en oerhörd kraft och kreativ potential som vi är alldeles för dåliga att ta vara på. Det finns många goda förebilder att lyfta fram. Hans Majestät Konungens pris till Årets Nybyggare är en viktig symbol och de insatser som dagligen görs av organisationer som IFS för att uppmärksamma och stötta invandrares företagande är oerhört värdefulla för vårt land.
Sanningen är ju att Sverige behöver människor som kommer hit från andra länder och kulturer, mycket mer än de behöver oss. I perspektivet av en åldrande befolkning är det till och med avgörande för vår framtida välfärd.
Vi måste välkomna att människor, ofta med hög kompetens, vill leva och arbeta i Sverige. Vi konkurrerar om den kvalificerade arbetskraften med stora länder som USA, Canada och Australien – länder som har en stark dragningskraft och fördel av ett betydligt större språkområde än det svenska.
Vi måste också bli bättre på att tillvarata den entreprenörstalang som finns bland våra unga invandrare. Projektet YUMP NOW, som hittar och stöttar talanger i miljonprogramsområdena, är ett fint föredöme. Det är kolossalt viktigt att lyfta fram positiva förebilder och framgångshistorier för att motverka den typiska mediebilden av utanförskap och hopplöshet. Jag är själv uppväxt i en miljö där man förväntades veta sin plats och bli vid sin läst. Hade jag inte haft människor i min omgivning som såg mina förutsättningar och hjälpte mig att, mot alla odds, få studera och utveckla min potential – ja, då hade jag inte varit där jag är idag. Jag vet av egen erfarenhet hur viktigt det är att någon tror på en.
Sverige behöver, som förr i vår historia, bli ett attraktivt nybyggarland. Ett land där driftighet och initiativförmåga inte kvävs av vare sig fördomar eller missriktad välvilja, utan uppmuntras och premieras.
Då kan vi verkligen börja tala om The Swedish Dream!
2011-10-18
Anders Wall
Anders Wall under prisutdelningen häromdagen i samspråk med Hans Majestät och Rafael Bermejo, IFS.
100 000 kr rakt in i företaget. Victoria tar emot sitt pris.