Ett främjande av egenföretagande bland invandrare i nuvarande generation, kommer att öka andelen företagare även i efterföljande generationer.
Detta eftersom familjetraditioner har större betydelse för invandrare än för infödda för benägenheten att starta eget företag.
Det är en av slutsatserna i nationalekonomen Lina Anderssons nya doktorsavhandling från Växjö universitet.
Även om det finns mycket forskning om ekonomiska utfall för invandrare har många länder misslyckats med integrationen på arbetsmarknaden och det är en fråga som står högt på den politiska agendan.
I avhandlingen, som består av fem arbeten, framkommer att jobbskatteavdraget, genom att öka sysselsättningen och antal arbetade timmar, kan vara ett sätt att stärka arbetsmarknadsanknytningen bland ensamstående invandrarkvinnor med låga inkomster.
Egenföretagande bland invandrare framhålls ofta som en väg att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. I avhandlingen undersöker Lina Andersson hur egenföretagartraditioner ärvs över generationer för invandrare och infödda. Resultaten visar att familjetraditioner har större betydelse för invandrare än för infödda för benägenheten att starta eget företag. En slutsats är därför att ett främjande av egenföretagande bland invandrare i nuvarande generation, kommer att öka andelen företagare även i efterföljande generationer.
Lina Andersson har vidare studerat hur erfarenhet av egenföretagande påverkar arbetsinkomst och sysselsättning för invandrade och infödda löntagare. Resultaten visar att, jämfört med erfarenhet från löneanställning, är erfarenhet från egenföretagande förknippat med lägre löneinkomster och svårigheter att återvända till förvärvsarbete för både invandrade män och invandrade kvinnor.
Det är ett faktum att personer med arabisk/muslimsk bakgrund diskrimineras på hyresbostadsmarknaden i Sverige. I en av artiklarna undersöks om ökad information om den sökande kan minska denna diskriminering.
Resultaten visar att såväl personer med arabisk/muslimsk bakgrund som personer med svensk bakgrund vinner på att tillhandahålla mer information om sig själva. Däremot påverkas inte diskrimineringen mot den arabiska/muslimska sökanden av mängden information, vilket tyder på att diskrimineringen är ett resultat av hyresvärdarnas preferenser snarare än osäkerhet kring de sökandes bakgrund.
Lina Andersson kommer ursprungligen från Hjo i Västergötland. Sedan 2005 är hon doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet, där hon undervisar och forskar i nationalekonomi.
Lina Andersson återkommer här på IFS-webben med en krönika.