Krönikan (98)

Den 6 juni är allas vår dag

Den 6 juni är en dag för alla vi som bor i Sverige. En dag då vi kan känna frihet i ett land som vill värna friheten. Frihet från förtryck. Frihet från krig. Frihet från hunger och där vi bekämpar sjukdomar och farsoter som drabbar så många i andra delar av världen. Ett land där man strävar efter att rättigheter och skyldigheter är i balans. Och inte minst värnar vi om friheten att kunna bestämma över våra egna liv. Så kände jag när jag kom till Sverige för 30 år sedan. Och så känner jag fortfarande! 

Vi firar vår nationaldag för att minnas att Gustav Vasa för nästan femhundra år sedan satte punkt för danskarnas herravälde. Sedan dess har ingen kunnat ta makten över de som bor i landet. Höjdpunkten för dagens 6 juni är när vår kung, själv ättling till Karl XIV Johan som klev iland i Sverige för drygt 200 år sedan, leder firandet från Sollidens scen. Det är en ceremoni som betyder mycket för många. Inte minst för alla vi som inte är födda här.

Men en nation är dock inte landgränserna i första hand. Den är summan av alla vi som bor här. Vad vi vill. Vad vi kan. Och vad vi vill och kan bidra med. Det innebär också att man måste vilja ge. Och att man måste vilja ta emot. Det förutsätter ett öppet sinne. Hos alla! Varje gång vi möter det bör vi uppmuntra. Varje gång vi möter motsatsen bör vi visa var vi står. Det är svenskt!

Det jag dagligen möter är just den viljan att bidra och dela med sig som lyser i ögonen hos alla företagare med en bakgrund från ett annat land och som nu rotat sig här. Jag ser hur detta företagande förädlar näringslivet inom alla områden. Nya idéer förverkligas. Nytt tänkande förbättrar. Traditionellt ursvenskt företagande först vidare. Det är just det som sätter Sverige i framkant.

Vi inom IFS är nu i full färd med att utse årets nybyggare och pionjärer i varje län. Det är årets höjdpunkt att följa nomineringarna och utmärkelserna. Finalen blir i höst då kungen utser rikets nybyggare och pionjär bland alla dessa länsvinnare. Vem är bättre lämpad för det!

Maroun Aoun

VD IFS

 

Var lugn. De goda krafterna växer sig starkare i Sverige

 När onda krafter slår till i vår vardag hamnar de goda krafterna i skuggan. Men var lugn. De finns där och växer sig hela tiden starkare. Det är min övertygelse. Det såg vi inte minst genom den imponerande uppvisning i medborgarskap som allmänheten visade upp efter det tragiska dådet på Drottninggatan. Här var det inte längre viktigt var man var född. Här var det viktiga att ställa upp för vårt gemensamma samhälle. I lastbilen satt en inkarnation av det smygande hot som vi idag måste leva med. Men på gatorna trädde den ena förebilden efter den andra fram och visade vad vi kan åstadkomma när det behövs och visade att vi kan släppa våra blockeringar och bli fullfjädrade människor när det gäller. I det här fallet var det allmänhet, polis, räddningstjänst och vårdpersonal. I vardagen handlar det om att tillsammans utveckla vårt samhälle genom att använda våra förmågor, vår kreativitet och inte minst mod. Och mod växer sig störst i ett tryggt samhälle. Det vi tillsammans kan skapa. Det visar dramat på Drottninggatan.

 Det visar också på betydelsen av förebilder. Vi behöver medborgare som gör det som de anser är rätt och genomför det med en kompromisslöshet som vi andra skulle vilja ta efter. Att förebilder är viktiga har vi i IFS fått bekräftelse på genom vår satsning att årligen utse Årets Nybyggare och Årets Pionjär. Det är utmärkelser som vår statschef HMK Carl Gustaf delar ut varje år. Och nu är det dags igen att utse 2017 års Nybyggare och Pionjär. Läs mer om hur man gör på vår hemsida. Det utses två sådana pristagare i varje län. Sedan utser en jury de två pristagarna på nationell nivå. De får sedan sin utmärkelse ur kungens hand på kungliga slottet i Stockholm. Hjälp gärna till att nominera dina förebilder. Alla företagare med utländsk bakgrund och som gjort en insats för sitt nya land är möjliga att nominera.

Jag kan inte låta bli att slå ett slag för bilden av invandrarföretagare. Man associerar det kanske inte längre med pizzabagare och kinarestauranger men myter och schabloner finns fortfarande kvar. Vad sägs därför om de senare årens pristagare? Vinnarna har utvecklat strålande affärskoncept med i flera fall många anställda inom branscher som bilreservdelar, källsortering i offentliga papperskorgar, skogsröjning, spisbrödstillverkning, logistiklösningar för tillverkningsindustrin, alternativt miljövänligt byggmaterial, effektiva luftrenare, alkoholfri champagne och en enkel metod att upptäcka virus. Här kan man tala om bredd! Och jag har då inte tagit med några regionala vinnare. Vi talar om hundratals under årens lopp.

Slutligen och åter igen. Sänd in dina nomineringar till ditt regionala IFS. Vi står beredda att ta emot dem.
Via länken:
http://www.aretsnybyggare.se/nominering/

Maroun Aoun,
VD IFS

Företagare – en resurs för en effektivare integrationsprocess

Sverige står inför en stor utmaning när kanske upp till 100 000 nytillkomna individer kommer att få tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd. Individer som i olika former ska integreras på den svenska arbetsmarknaden. Vi menar att denna integration kan underlättas med hjälp av inte minst framgångsrika företagare med utländsk bakgrund.

Våra förslag bygger på samtal och telefonintervjuer med över framgångsrika företagare med utländsk bakgrund. Rapporten är sammanställd av IPREG (Institutet för innovativt entreprenörskap) tillsammans med forskare vid Linköpings universitet samt SKOP AB inom ramen för ett projekt som genomförts i samarbete med Stiftelsen IFS (Internationella Företagarföreningen Sverige) och som finansierats av Tillväxtverket.

I projektet har vi undersökt vilket intresse som framgångsrika företagare har av att i olika former bistå nyanlända individer med egna företagsidéer eller att erbjuda olika former av anställningar. Gruppen framgångsrika företagare består av individer, vilka har belönats antingen av IFS årliga pris för Årets nybyggare eller för Årets pionjär. Dessa framgångsrika företagare som själva har gått igenom en integrationsprocess har relevanta erfarenheter av vad som krävs för att starta företag i form av t ex kunskap, sociala koder och kontakter.

Vad karaktäriserar då dessa företagare? Så gott som samtliga kontaktade företagare är själva födda utomlands. Kort kan sägas att den lokala miljön i vilken deras företag är verksamma i är av stor betydelse, att företagarna i genomsnitt har bott 20 år i denna miljö. Deras företag är i genomsnitt drygt 10 år gamla. Det tyder på att det inte är någon enkel process att som nyanländ individ med företagsambitioner starta företag. Därför är det av stor vikt att politiker och myndigheter inser betydelsen av att underlätta för nyanlända personer att komma in på arbetsmarknaden och/eller starta företag.

Många av företagen är lokalt orienterade avseende vilka marknader de är etablerade på. Bara en av tio kan sägas bedriva exportintensiv verksamhet. Få av de som exporterar gör det till marknader varifrån de emigrerat. Däremot är det relativt vanligt att de företagare som importerar gör det från länder de utvandrat ifrån. Företagarna är i stor omfattning högutbildade, över 60 % har någon form av eftergymnasial utbildning.

Den information och de åsikter som lämnas av de framgångsrika företagarna är både spännande, överraskande och uppmuntrande. Låt oss lyfta fram viktiga slutsatser samt ge förslag på åtgärder som omgående bör vidtas.

En central fråga för undersökningen har varit om företagarna skulle kunna bistå de nyanlända med råd eller erbjudande om exempelvis olika former av anställningar. Här ger företagarna uttryck för ett stort engagemang. Drygt 90 % är beredda att hjälpa till med någon form av anställning. Här ställer dock två av tre företagare speciella kompetenskrav t ex i form av körkort, yrkeserfarenhet eller språkkunskaper. Nästan 90 % av företagarna har eller kan tänka sig fungera som mentorer för nyanlända som vill starta företag eller har företagserfarenheter. Ett sätt att åstadkomma sådana kopplingar mellan företagare och nyanlända är att organisera affärsmöten mellan framgångsrika företagare och nyanlända med antingen företagsambitioner eller med önskemål om någon form av anställning . Det finns således all anledning att se till den betydelse existerande företagare skulle kunna ha för nyanlända personer.

Låt oss sammanfatta i punktform vad som i undersökningen framkommit om vad som omgående bör göras för att effektivisera integrationsprocessen:

  1. Det tar tid att bygga lönsamma företag, och därför bör nyanlända redan som nytillkomna uppmuntras att lära sig mer om villkor i Sverige för att starta och driva företag. Undersök vilka effekterna blir av att nyanlända som vill starta företag kan drabbas av försämrade försörjningsvillkor.
  2. Undersök på lokal nivå hur existerande företagare med utländsk bakgrund kan medverka aktivt i integrationsprocessen. Dessa företagare har mångårig erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden men även av att starta och utveckla egna företag.
  3. Inrätta ett råd av framgångsrika företagare i varje kommun som kan fungera som bollplank, där man som företagare åtar sig att aktivt medverka under ett till två år. Härigenom skapas lokala förebilder och kontakter av stor betydelse för nyanlända vilka planerar att starta företag. Ett företagsråd kan dessutom förmedla kontakter till andra företagare i den lokala miljön, t ex när det gäller att hitta mentorer eller få fram möjliga former av anställningar.
  4. Se till att genomföra företagsmässor, där företagare med utländsk bakgrund möter nyanlända i regelrätta affärsmöten.
  5. Bygg ut existerande utbildningar i svenska för företagare (SFF) liknande de som finns eller planeras i ett antal kommuner. Här försöker man få nyanlända att både lära sig svenska och lära sig i hur man kan starta företag i Sverige.
  6. Det finns idag på många platser organisationer som arbetar med att utveckla idéer för att tidigt skapa engagemang för ökat samarbete mellan nytillkomna, nyanlända och lokala företagare. Vi behöver öka våra kunskaper om vad som pågår och sprida kunskap om alla goda lokala förebilder, något som skulle kunna underlätta övergången till svensk arbetsmarknad.

För att föreslagna åtgärder ska lyckas krävs även att arbetet i lokala miljöer inriktas mot att med olika insatser se till att nytillkomna och nyanlända blir motiverade att utveckla egna idéer, att förutsättningarna för dessa individer att genomföra sina idéer är goda samt att möjlighet ges till kompetensutveckling kring förutsättningar och möjligheter i respektive lokal kontext. En politik behövs som innehåller alla dessa moment, något som för närvarande saknas.

Professor em Anders Lundström, Mälardalens Högskola, Thomas Henningson, IPREG; VD Maroun Aoun, IFS; professor em Elisabeth Sundin Linköpings universitet; ekon dr Lena Högberg, Linköpings universitet samt docent Örjan Hultåker, SKOP AB.

Företagande är en snabbväg till integration 360.000 är anställda i företag som leds av nysvenskar

Professor Mats Hammarstedt och docent Lina Aldén vid Linnéuniversitetet i Växjö varnar i Dagens Industri (den 16 jan.  http://www.di.se/opinion/tva-nationalekonomer-foretagande-inte-ratt-vag/) för en övertro på egenföretagande som en lösning på integrationsproblemen. Jag delar den synpunkten. Egenföretagande bland nysvenskar löser inte integrationen. Det är mer djupgående faktorer som måste förändras. Däremot kan företagande göra stor skillnad för många, fler än man kan tro och har blivit en snabbväg till integration för många. Det erfar vi i IFS varje dag. Varför stänga dörrar när man kan öppna upp för möjligheter att förändra sin situation för alla dem som har drivkraften och dessutom erfarenhet av företagande?

Var åttonde är anställd i ett företag ledd av en nysvensk
Nya siffror från Tillväxtverket och SCB visar att antalet företag, som leds av en person med utländsk bakgrund ökade mellan 2006 och 2014 med 50 % från ca 62.000 till ca 93.000. Omsättningen i dessa företag ökade med 64 % jämfört med 23 % hos företag ledda av en person med svensk bakgrund. Antalet anställda ökade med 43 % jämfört med blygsamma 8 % hos företag ledda av en person med svensk bakgrund. Det betyder att drygt 360.000 personer är anställda i företag ledda av företagare med utländsk bakgrund. Dessa siffror talar för sig själva och betyder att företag ledda av nysvenskar idag står för 12 % av landets alla anställda.

60 procent lyckades gå från arbetslöshet till företagande
En studie av professor Karl Wennberg och lektor Miriam Bird vid Handelshögskolan i Stockholm visar att en tredjedel av alla arbetslösa som startar företag fortsätter att driva sitt företag längre än sju år. Dessutom lyckades en fjärdedel via sitt företagande skapa kontakter som ledde till en anställning. Det visar att egenföretagande är en viktig väg ut ur långtidsarbetslöshet för invandrare som inte har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Att drygt 40 procent återvände till arbetslöshet inom sju år betyder att 60 procent lyckades! Varför ska dessa personer behöva vänta på att kunskapsläget har förbättrats som Hammarstedt och Aldén vill?

En snabb väg till integration
Jag vågar påstå med eftertryck att företagande är en snabb väg till integration om än inte den enda. Att starta och driva ett företag är ett självval som gör att många kommer ur sitt vänteläge och beroende av andra.  Det ska sedan inte underskattas den betydelse som invandrarföretagande har för sysselsättningen eftersom det skapar förhållandevis fler jobb än företagande i gemen.  Många av dessa företagare börjar med enklare tjänster och produkter för att sedan gå över till mer kvalificerat företagande. Vi inom IFS har sedan i närmare tjugo år delat ut utmärkelserna årets Nybyggare och Årets Pionjär till över 500 företagare. Det är priser som blivit en utomordentlig inspiration inte minst då de instiftats av kung Carl XVI Gustaf. 

Vi möter öga mot öga dem som vill förändra sin livssituation
Insatser för den här vägen till integration ställer förstås krav på samhället. Det handlar om en effektiv rådgivning i rätt fas, om coachning och mentorssatsningar, om relevant information om företagandet villkor och regler och inte minst förebilder. IFS och Almi står för en betydande insats och har i över tio år arbetat med insatser inom alla dessa områden. Vi tänker följa forskningsläget noga och ta till oss det som kan underlätta för vårt arbete på fältet. Vi möter dagligen öga mot öga alla dem som vill förändra sin livssituation, har idéer och en stark drivkraft. Alla dessa behöver öppna dörrar och inte ett fortsatt vänteläge.

Maroun Aoun
VD IFS (internationella företagarföreningen i Sverige)

Mer Kanel i Julgröten!

Nya svenskars företagande leder till fler jobb och högre tillväxt. Det har vi kunnat se under flera år. Nu har vi nu fått svart på vitt på det. Nya siffror från Tillväxtverket och SCB ger nämligen besked. Sedan 2006 har antalet företag ledda av en person med helsvensk bakgrund ökat med 20 % jämfört med 50 % för företag ledda av en person med utländsk bakgrund.  Totalt leds snart 100. 000 företag av våra invandrade svenskar!

Men inte nog med det. Även omsättningen i företagen visar samma mönster. I de invandrarledda företagen ökade omsättningen i genomsnitt med 64 % och antalet anställda med 43 %. Motsvarande siffror för företag ledda av en person med svensk bakgrund var 23 % respektive 8 %.

Antalet anställda totalt i företag som drivs av en invandrad svensk är nu 360. 000 eller 12 % av alla anställda i Sverige.

Det här är siffror som talar för sig själva. Framför allt tar de död på uppfattningen att invandrade svenskars företagande enbart är pizzerior och städning. Istället kan man se det som att nya idéer och nya medborgare inte bara skapar tillväxt utan också för in nya affärsidéer och utvecklar de som redan finns. Det blir som en utmanande krydda i affärslivet. Idag är kanel en självklar krydda till julgröten. Men det kom inte in på våra julbord för att svenska bönder odlade kanelträd. Utan för att någon vågade pröva på något nytt!

Men det finns naturligtvis fortsatt hinder. När nu detta företagande inte bara är högt utan också ökande måste flera områden stärkas för att fånga upp kraften i denna starka tillväxtmotor.

Rådgivning som utgår från den individuella företagaren underlättar inte bara företagsstart utan ökar också tillväxttakten i etablerade företag. Att bli bekräftad av en professionell och erfaren rådgivare är en viktig tröskelsänkare. Satsa mer på aktörer som Almi och IFS.

Att snabbt få svar på många gånger enkla frågor om lagstiftning, skatter, tillstånd, registrering m.m. underlättar vardagen för dem som vill bygga ett företag. En alldeles speciell betydelse för företagare med invandrarbakgrund har en organisation som IFS som kan ge råd och information på företagarens eget språk.

Det behövs kraftfulla insatser för att stimulera företagande hos nya svenskar, vare sig de levt i landet under flera år eller är nyanlända. I grunden handlar det om varaktiga jobb, om ett livskraftigt, innovativt och tillväxtorienterat näringsliv samt om ett samhälleligt ansvar för alla svenskars vilja att kunna påverka sina liv till allas nytta. Nu har vi svart på vitt att sådana insatser ger resultat. Företagandet hos våra nya svenskar bidrar till ett samhälle där inte bara företag växer utan också människor, oavsett var man råkar vara född. Vi vet genom vårt arbete att det går att göra skillnad!

God Jul och gott Nytt år önskar jag er!
Maroun Aoun, VD IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige

 

Entreprenör med 35 års erfarenhet av företagande och företagsutveckling- f.d. VD för Almi Företagspartner Norr AB

Resten av Sverige – behöver entreprenörer

Nyss avslutades en dokumentärserie som författaren och journalisten P-O Tidholm stod bakom. Serien på tre delar ville beskriva hur verkligheten ser ut på den svenska landsbygden, kanske med ett fokus på norrländsk landsbygd. Redan efter det första programmet möttes det av kritik då många menade att programmet svartmålade situationen. Jag menar att situationen är mycket allvarlig för vår landsbygd och i synnerhet för våra glesbygdskommuner.

Faktum är att större städer och storstadsregionerna växer och har så gjort de senaste decennierna medan det enda som växer på landsbygden är försörjningsbördan för den arbetande befolkningen. Med en allt mer åldrande befolkning och ett minskande antal medborgare, som via sin kommunala skatt, skall se till att service- och välfärdstjänster finns för alla i kommunen. Man kan lätt förutse gigantiska framtida problem med att lösa arbetskraftsförsörjningen i dessa kommuner som idag har den lägsta andelen medborgare med eftergymnasial utbildning och en befolkningspyramid som ser ut som ett björkträd, med få unga i basen och många gamla i toppen. De som idag flyttar till landsbygden är seniora.

Varför har det blivit på detta sätt? Förklaringen är enkel, det har inte funnits en tillräcklig politisk vilja att vända utvecklingen. Marknadskrafterna ser centralisering och tät befolkningskoncentration som något positivt. Staden har blivit normen som vi skall utvecklas emot. Ändå visar P-O Tidholm i sitt program på hur bra man trivs i landsbygdskommuner. Han nyttjade Valdemarsvik som exempel. En kommun som rankats som näst sämst att leva i, enligt tidningen Fokus årliga rankning av Sveriges kommuner. De Valdemarsviksbor som yttrade sig i programmet var uppenbart nöjda av att få leva i harmoni med natur och andra människor och trivdes utmärkt i Sveriges näst sämsta kommun!

Vilka regioner och kommuner kommer att vara framtidens vinnare. Var har vi de stora utmaningarna ? Microsofts grundare Bill Gates har en gång sagt,” att det alltid går långsammare än man tror på tre års sikt, men snabbare än man tror på tio års sikt”.

Jag tror de stora globala förändringarna och då tänker jag främst på klimatförändringen och digitaliseringen/robotiseringen, kommer att få en stor inverkan också på våra svenska regioner. Vi kommer få kliamatflyktingar också från Europa som inte står ut med det allt varmare klimatet och väderfenomen som stormbyar och översvämningar. Samtidigt kommer digitaliseringen som vi bara sett början av, att i grunden förvandla våra preferenser och livsvillkor.

Det är ingen orimlig hypotes att vår landsbygd på sikt kommer att få uppleva en renässans med en kraftfull befolkningsökning. Människor från länder runt medelhavet och stora städer kommer bli de nya norrlänningarna som söker sig till bördigt jordbruksland och vettiga levnadsförhållanden. Nya företag kommer kunna etablera sig där digitaliseringen är en självklar del i affärslogiken. Vi har en bredbandstäckning som är en av världens bästa, till stora delar också på vår landsbygd, och bättre kommer det bli med nya miljarder för en ökad utbyggnad.

Det finns ett antal bra förslag som skulle kunna vända på utvecklingen. Till att börja med så behöver alltså landsbygdskommunerna en kraftfull stöttning för att attrahera och inkludera utrikes födda i sina kommuner. Kommunalrådet i Boden Inge Andersson, tidigare också vice ordf. i Almi Västerbotten, var i programmet tydlig med att detta är en nyckelfråga för deras överlevnad.

Framför allt behöver man attrahera entreprenörer. För att göra det så skulle landsbygdskommunerna göra en hel del själva. Genom att lägga större delen av sin offentliga verksamhet på entreprenad skulle ett stort antal mindre företag kunna utvecklas med kommunens upphandling som bas. Jag tänker på inköp av livsmedel/mat, äldrevård m.m.

Andra politiska initiativ som statsmakten kunde ta är att differentiera arbetsgivaravgiften för företagen, återbetala vattenkraftsmiljarderna, nerskrivning av studieskulder till akademiker som väljer att jobba på landsbygden. Staten skulle enkelt ta bort den helt idiotiska lag som straffar en invandrare som startar ett företag när familjen lever med ett underhållsbidrag. Startar hen ett företag så mister familjen allt underhåll, tar hen en anställning reduceras bidraget med den lön som anställningen ger. En tydlig signal att företagande är suspekt – anställning bättre.

Detta är bara ett axplock av åtgärder som riksdag och regering kan besluta om imorgon. Allt för att förbättra möjligheterna för entreprenörer, inhemskt- och utrikes födda, att starta och utveckla företag i de regioner som vi idag kallar landsbygd men kanske i en snar framtid kallar tillväxtregioner.

Vaska fram kompetensen hos alla nyanlända

Fortsatt tillväxt trots avmattad konjunktur. Positiv framtidssyn trots tillväxthinder bland företag upp till 50 anställda. Så kan man sammanfatta Företagarnas Småföretagsbarometern 2016. Samtidigt visar en rapport från Arbetsförmedlingen att en allt starkare arbetsmarknad i storstäderna gör att mindre kommuner får allt mindre arbetskraft. – För att växa räcker det inte med kapital och efterfrågan på produkter och tjänster. Man måste ha personal också. Även om var fjärde småföretag har ökat antalet anställda ökar polariseringen mellan storstad och landsbygd. Här kan företag som leds av personer med utländsk härkomst få en avgörande betydelse. Inte bara att starta och driva företag utan också att dra till sig arbetskraft så att arbetstillfällena blir jämnare fördelade över hela landet. En dellösning är att vaska fram kompetensen hos alla nyanlända, säger Maroun Aoun, VD för IFS.

Maroun Aoun: Anpassa insatserna till redan befintlig och efterfrågad kompetens
Småföretagsbarometern visar att det är tillverkningsindustrin och tjänstesektorn som utvecklas positivt och att den trenden verkar fortsätta. Dessutom tror hälften av företagen på en ökad omsättning under de kommande tolv månaderna. Det som hindrar många som vill växa är kapacitetsbrist och svårigheter att finna arbetskraft med rätt kompetens. – Det är paradoxalt att samtidigt som många företag vill anställa så är arbetslösheten fortsatt hög. Ett skäl är att inte alla på arbetsmarknaden får möjligheter att komma ifråga inte minst alla med en utländsk bakgrund. Jag efterlyser bättre matchning och insatser för att snabbt anpassa redan befintlig och efterfrågad kompetens till inhemska förhållanden, säger Maroun Aoun.

Småföretagsbarometern omfattar 4 000 företag inom det privata näringslivet 1–49 anställda och produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund.

Färsk rapport från Arbetsförmedlingen:
Glesbygden dräneras på jobb
Arbetsförmedlingen spår i en färsk rapport att glesbygden kan ha tappat nära en tredjedel av sin arbetsföra befolkning till år 2030. Orsaken tros vara en ökad globalisering genom att de specialiserade jobben oftast finns i storstäderna. När folk flyttar dit vill de också annan service. Då ökar också antalet jobb inom skola, vård och omsorg. Men samtidigt blir just de jobben färre i glesbygd. De är en trend som fortsätter och förstärks. – Det här är en oroväckande utveckling naturligtvis. Men samtidigt öppnar sig nya möjligheter för driftiga företagare och arbetssökande som inte är storstadsfixerade, säger Maroun Aoun, VD för IFS.

Utrikes födda är en nyckelfaktor
Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén säger till Sveriges Radio att det blir avgörande att få utrikes födda att kunna och vilja ta jobb i glesbygd, men enligt rapporten har nära nio av tio utrikes födda hittat sina jobb i större städer sedan början av 1990-talet. – Det är en nyckelfaktor för att bryta den nedåtgående spiralen vi ser på glesbygden. Det kommer att handla om att vi lyckas med integrationen på arbetsmarknaden, säger hon.