Krönikan (96)

Företagare – en resurs för en effektivare integrationsprocess

Sverige står inför en stor utmaning när kanske upp till 100 000 nytillkomna individer kommer att få tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd. Individer som i olika former ska integreras på den svenska arbetsmarknaden. Vi menar att denna integration kan underlättas med hjälp av inte minst framgångsrika företagare med utländsk bakgrund.

Våra förslag bygger på samtal och telefonintervjuer med över framgångsrika företagare med utländsk bakgrund. Rapporten är sammanställd av IPREG (Institutet för innovativt entreprenörskap) tillsammans med forskare vid Linköpings universitet samt SKOP AB inom ramen för ett projekt som genomförts i samarbete med Stiftelsen IFS (Internationella Företagarföreningen Sverige) och som finansierats av Tillväxtverket.

I projektet har vi undersökt vilket intresse som framgångsrika företagare har av att i olika former bistå nyanlända individer med egna företagsidéer eller att erbjuda olika former av anställningar. Gruppen framgångsrika företagare består av individer, vilka har belönats antingen av IFS årliga pris för Årets nybyggare eller för Årets pionjär. Dessa framgångsrika företagare som själva har gått igenom en integrationsprocess har relevanta erfarenheter av vad som krävs för att starta företag i form av t ex kunskap, sociala koder och kontakter.

Vad karaktäriserar då dessa företagare? Så gott som samtliga kontaktade företagare är själva födda utomlands. Kort kan sägas att den lokala miljön i vilken deras företag är verksamma i är av stor betydelse, att företagarna i genomsnitt har bott 20 år i denna miljö. Deras företag är i genomsnitt drygt 10 år gamla. Det tyder på att det inte är någon enkel process att som nyanländ individ med företagsambitioner starta företag. Därför är det av stor vikt att politiker och myndigheter inser betydelsen av att underlätta för nyanlända personer att komma in på arbetsmarknaden och/eller starta företag.

Många av företagen är lokalt orienterade avseende vilka marknader de är etablerade på. Bara en av tio kan sägas bedriva exportintensiv verksamhet. Få av de som exporterar gör det till marknader varifrån de emigrerat. Däremot är det relativt vanligt att de företagare som importerar gör det från länder de utvandrat ifrån. Företagarna är i stor omfattning högutbildade, över 60 % har någon form av eftergymnasial utbildning.

Den information och de åsikter som lämnas av de framgångsrika företagarna är både spännande, överraskande och uppmuntrande. Låt oss lyfta fram viktiga slutsatser samt ge förslag på åtgärder som omgående bör vidtas.

En central fråga för undersökningen har varit om företagarna skulle kunna bistå de nyanlända med råd eller erbjudande om exempelvis olika former av anställningar. Här ger företagarna uttryck för ett stort engagemang. Drygt 90 % är beredda att hjälpa till med någon form av anställning. Här ställer dock två av tre företagare speciella kompetenskrav t ex i form av körkort, yrkeserfarenhet eller språkkunskaper. Nästan 90 % av företagarna har eller kan tänka sig fungera som mentorer för nyanlända som vill starta företag eller har företagserfarenheter. Ett sätt att åstadkomma sådana kopplingar mellan företagare och nyanlända är att organisera affärsmöten mellan framgångsrika företagare och nyanlända med antingen företagsambitioner eller med önskemål om någon form av anställning . Det finns således all anledning att se till den betydelse existerande företagare skulle kunna ha för nyanlända personer.

Låt oss sammanfatta i punktform vad som i undersökningen framkommit om vad som omgående bör göras för att effektivisera integrationsprocessen:

  1. Det tar tid att bygga lönsamma företag, och därför bör nyanlända redan som nytillkomna uppmuntras att lära sig mer om villkor i Sverige för att starta och driva företag. Undersök vilka effekterna blir av att nyanlända som vill starta företag kan drabbas av försämrade försörjningsvillkor.
  2. Undersök på lokal nivå hur existerande företagare med utländsk bakgrund kan medverka aktivt i integrationsprocessen. Dessa företagare har mångårig erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden men även av att starta och utveckla egna företag.
  3. Inrätta ett råd av framgångsrika företagare i varje kommun som kan fungera som bollplank, där man som företagare åtar sig att aktivt medverka under ett till två år. Härigenom skapas lokala förebilder och kontakter av stor betydelse för nyanlända vilka planerar att starta företag. Ett företagsråd kan dessutom förmedla kontakter till andra företagare i den lokala miljön, t ex när det gäller att hitta mentorer eller få fram möjliga former av anställningar.
  4. Se till att genomföra företagsmässor, där företagare med utländsk bakgrund möter nyanlända i regelrätta affärsmöten.
  5. Bygg ut existerande utbildningar i svenska för företagare (SFF) liknande de som finns eller planeras i ett antal kommuner. Här försöker man få nyanlända att både lära sig svenska och lära sig i hur man kan starta företag i Sverige.
  6. Det finns idag på många platser organisationer som arbetar med att utveckla idéer för att tidigt skapa engagemang för ökat samarbete mellan nytillkomna, nyanlända och lokala företagare. Vi behöver öka våra kunskaper om vad som pågår och sprida kunskap om alla goda lokala förebilder, något som skulle kunna underlätta övergången till svensk arbetsmarknad.

För att föreslagna åtgärder ska lyckas krävs även att arbetet i lokala miljöer inriktas mot att med olika insatser se till att nytillkomna och nyanlända blir motiverade att utveckla egna idéer, att förutsättningarna för dessa individer att genomföra sina idéer är goda samt att möjlighet ges till kompetensutveckling kring förutsättningar och möjligheter i respektive lokal kontext. En politik behövs som innehåller alla dessa moment, något som för närvarande saknas.

Professor em Anders Lundström, Mälardalens Högskola, Thomas Henningson, IPREG; VD Maroun Aoun, IFS; professor em Elisabeth Sundin Linköpings universitet; ekon dr Lena Högberg, Linköpings universitet samt docent Örjan Hultåker, SKOP AB.

Företagande är en snabbväg till integration 360.000 är anställda i företag som leds av nysvenskar

Professor Mats Hammarstedt och docent Lina Aldén vid Linnéuniversitetet i Växjö varnar i Dagens Industri (den 16 jan.  http://www.di.se/opinion/tva-nationalekonomer-foretagande-inte-ratt-vag/) för en övertro på egenföretagande som en lösning på integrationsproblemen. Jag delar den synpunkten. Egenföretagande bland nysvenskar löser inte integrationen. Det är mer djupgående faktorer som måste förändras. Däremot kan företagande göra stor skillnad för många, fler än man kan tro och har blivit en snabbväg till integration för många. Det erfar vi i IFS varje dag. Varför stänga dörrar när man kan öppna upp för möjligheter att förändra sin situation för alla dem som har drivkraften och dessutom erfarenhet av företagande?

Var åttonde är anställd i ett företag ledd av en nysvensk
Nya siffror från Tillväxtverket och SCB visar att antalet företag, som leds av en person med utländsk bakgrund ökade mellan 2006 och 2014 med 50 % från ca 62.000 till ca 93.000. Omsättningen i dessa företag ökade med 64 % jämfört med 23 % hos företag ledda av en person med svensk bakgrund. Antalet anställda ökade med 43 % jämfört med blygsamma 8 % hos företag ledda av en person med svensk bakgrund. Det betyder att drygt 360.000 personer är anställda i företag ledda av företagare med utländsk bakgrund. Dessa siffror talar för sig själva och betyder att företag ledda av nysvenskar idag står för 12 % av landets alla anställda.

60 procent lyckades gå från arbetslöshet till företagande
En studie av professor Karl Wennberg och lektor Miriam Bird vid Handelshögskolan i Stockholm visar att en tredjedel av alla arbetslösa som startar företag fortsätter att driva sitt företag längre än sju år. Dessutom lyckades en fjärdedel via sitt företagande skapa kontakter som ledde till en anställning. Det visar att egenföretagande är en viktig väg ut ur långtidsarbetslöshet för invandrare som inte har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Att drygt 40 procent återvände till arbetslöshet inom sju år betyder att 60 procent lyckades! Varför ska dessa personer behöva vänta på att kunskapsläget har förbättrats som Hammarstedt och Aldén vill?

En snabb väg till integration
Jag vågar påstå med eftertryck att företagande är en snabb väg till integration om än inte den enda. Att starta och driva ett företag är ett självval som gör att många kommer ur sitt vänteläge och beroende av andra.  Det ska sedan inte underskattas den betydelse som invandrarföretagande har för sysselsättningen eftersom det skapar förhållandevis fler jobb än företagande i gemen.  Många av dessa företagare börjar med enklare tjänster och produkter för att sedan gå över till mer kvalificerat företagande. Vi inom IFS har sedan i närmare tjugo år delat ut utmärkelserna årets Nybyggare och Årets Pionjär till över 500 företagare. Det är priser som blivit en utomordentlig inspiration inte minst då de instiftats av kung Carl XVI Gustaf. 

Vi möter öga mot öga dem som vill förändra sin livssituation
Insatser för den här vägen till integration ställer förstås krav på samhället. Det handlar om en effektiv rådgivning i rätt fas, om coachning och mentorssatsningar, om relevant information om företagandet villkor och regler och inte minst förebilder. IFS och Almi står för en betydande insats och har i över tio år arbetat med insatser inom alla dessa områden. Vi tänker följa forskningsläget noga och ta till oss det som kan underlätta för vårt arbete på fältet. Vi möter dagligen öga mot öga alla dem som vill förändra sin livssituation, har idéer och en stark drivkraft. Alla dessa behöver öppna dörrar och inte ett fortsatt vänteläge.

Maroun Aoun
VD IFS (internationella företagarföreningen i Sverige)

Mer Kanel i Julgröten!

Nya svenskars företagande leder till fler jobb och högre tillväxt. Det har vi kunnat se under flera år. Nu har vi nu fått svart på vitt på det. Nya siffror från Tillväxtverket och SCB ger nämligen besked. Sedan 2006 har antalet företag ledda av en person med helsvensk bakgrund ökat med 20 % jämfört med 50 % för företag ledda av en person med utländsk bakgrund.  Totalt leds snart 100. 000 företag av våra invandrade svenskar!

Men inte nog med det. Även omsättningen i företagen visar samma mönster. I de invandrarledda företagen ökade omsättningen i genomsnitt med 64 % och antalet anställda med 43 %. Motsvarande siffror för företag ledda av en person med svensk bakgrund var 23 % respektive 8 %.

Antalet anställda totalt i företag som drivs av en invandrad svensk är nu 360. 000 eller 12 % av alla anställda i Sverige.

Det här är siffror som talar för sig själva. Framför allt tar de död på uppfattningen att invandrade svenskars företagande enbart är pizzerior och städning. Istället kan man se det som att nya idéer och nya medborgare inte bara skapar tillväxt utan också för in nya affärsidéer och utvecklar de som redan finns. Det blir som en utmanande krydda i affärslivet. Idag är kanel en självklar krydda till julgröten. Men det kom inte in på våra julbord för att svenska bönder odlade kanelträd. Utan för att någon vågade pröva på något nytt!

Men det finns naturligtvis fortsatt hinder. När nu detta företagande inte bara är högt utan också ökande måste flera områden stärkas för att fånga upp kraften i denna starka tillväxtmotor.

Rådgivning som utgår från den individuella företagaren underlättar inte bara företagsstart utan ökar också tillväxttakten i etablerade företag. Att bli bekräftad av en professionell och erfaren rådgivare är en viktig tröskelsänkare. Satsa mer på aktörer som Almi och IFS.

Att snabbt få svar på många gånger enkla frågor om lagstiftning, skatter, tillstånd, registrering m.m. underlättar vardagen för dem som vill bygga ett företag. En alldeles speciell betydelse för företagare med invandrarbakgrund har en organisation som IFS som kan ge råd och information på företagarens eget språk.

Det behövs kraftfulla insatser för att stimulera företagande hos nya svenskar, vare sig de levt i landet under flera år eller är nyanlända. I grunden handlar det om varaktiga jobb, om ett livskraftigt, innovativt och tillväxtorienterat näringsliv samt om ett samhälleligt ansvar för alla svenskars vilja att kunna påverka sina liv till allas nytta. Nu har vi svart på vitt att sådana insatser ger resultat. Företagandet hos våra nya svenskar bidrar till ett samhälle där inte bara företag växer utan också människor, oavsett var man råkar vara född. Vi vet genom vårt arbete att det går att göra skillnad!

God Jul och gott Nytt år önskar jag er!
Maroun Aoun, VD IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige

 

Entreprenör med 35 års erfarenhet av företagande och företagsutveckling- f.d. VD för Almi Företagspartner Norr AB

Resten av Sverige – behöver entreprenörer

Nyss avslutades en dokumentärserie som författaren och journalisten P-O Tidholm stod bakom. Serien på tre delar ville beskriva hur verkligheten ser ut på den svenska landsbygden, kanske med ett fokus på norrländsk landsbygd. Redan efter det första programmet möttes det av kritik då många menade att programmet svartmålade situationen. Jag menar att situationen är mycket allvarlig för vår landsbygd och i synnerhet för våra glesbygdskommuner.

Faktum är att större städer och storstadsregionerna växer och har så gjort de senaste decennierna medan det enda som växer på landsbygden är försörjningsbördan för den arbetande befolkningen. Med en allt mer åldrande befolkning och ett minskande antal medborgare, som via sin kommunala skatt, skall se till att service- och välfärdstjänster finns för alla i kommunen. Man kan lätt förutse gigantiska framtida problem med att lösa arbetskraftsförsörjningen i dessa kommuner som idag har den lägsta andelen medborgare med eftergymnasial utbildning och en befolkningspyramid som ser ut som ett björkträd, med få unga i basen och många gamla i toppen. De som idag flyttar till landsbygden är seniora.

Varför har det blivit på detta sätt? Förklaringen är enkel, det har inte funnits en tillräcklig politisk vilja att vända utvecklingen. Marknadskrafterna ser centralisering och tät befolkningskoncentration som något positivt. Staden har blivit normen som vi skall utvecklas emot. Ändå visar P-O Tidholm i sitt program på hur bra man trivs i landsbygdskommuner. Han nyttjade Valdemarsvik som exempel. En kommun som rankats som näst sämst att leva i, enligt tidningen Fokus årliga rankning av Sveriges kommuner. De Valdemarsviksbor som yttrade sig i programmet var uppenbart nöjda av att få leva i harmoni med natur och andra människor och trivdes utmärkt i Sveriges näst sämsta kommun!

Vilka regioner och kommuner kommer att vara framtidens vinnare. Var har vi de stora utmaningarna ? Microsofts grundare Bill Gates har en gång sagt,” att det alltid går långsammare än man tror på tre års sikt, men snabbare än man tror på tio års sikt”.

Jag tror de stora globala förändringarna och då tänker jag främst på klimatförändringen och digitaliseringen/robotiseringen, kommer att få en stor inverkan också på våra svenska regioner. Vi kommer få kliamatflyktingar också från Europa som inte står ut med det allt varmare klimatet och väderfenomen som stormbyar och översvämningar. Samtidigt kommer digitaliseringen som vi bara sett början av, att i grunden förvandla våra preferenser och livsvillkor.

Det är ingen orimlig hypotes att vår landsbygd på sikt kommer att få uppleva en renässans med en kraftfull befolkningsökning. Människor från länder runt medelhavet och stora städer kommer bli de nya norrlänningarna som söker sig till bördigt jordbruksland och vettiga levnadsförhållanden. Nya företag kommer kunna etablera sig där digitaliseringen är en självklar del i affärslogiken. Vi har en bredbandstäckning som är en av världens bästa, till stora delar också på vår landsbygd, och bättre kommer det bli med nya miljarder för en ökad utbyggnad.

Det finns ett antal bra förslag som skulle kunna vända på utvecklingen. Till att börja med så behöver alltså landsbygdskommunerna en kraftfull stöttning för att attrahera och inkludera utrikes födda i sina kommuner. Kommunalrådet i Boden Inge Andersson, tidigare också vice ordf. i Almi Västerbotten, var i programmet tydlig med att detta är en nyckelfråga för deras överlevnad.

Framför allt behöver man attrahera entreprenörer. För att göra det så skulle landsbygdskommunerna göra en hel del själva. Genom att lägga större delen av sin offentliga verksamhet på entreprenad skulle ett stort antal mindre företag kunna utvecklas med kommunens upphandling som bas. Jag tänker på inköp av livsmedel/mat, äldrevård m.m.

Andra politiska initiativ som statsmakten kunde ta är att differentiera arbetsgivaravgiften för företagen, återbetala vattenkraftsmiljarderna, nerskrivning av studieskulder till akademiker som väljer att jobba på landsbygden. Staten skulle enkelt ta bort den helt idiotiska lag som straffar en invandrare som startar ett företag när familjen lever med ett underhållsbidrag. Startar hen ett företag så mister familjen allt underhåll, tar hen en anställning reduceras bidraget med den lön som anställningen ger. En tydlig signal att företagande är suspekt – anställning bättre.

Detta är bara ett axplock av åtgärder som riksdag och regering kan besluta om imorgon. Allt för att förbättra möjligheterna för entreprenörer, inhemskt- och utrikes födda, att starta och utveckla företag i de regioner som vi idag kallar landsbygd men kanske i en snar framtid kallar tillväxtregioner.

Vaska fram kompetensen hos alla nyanlända

Fortsatt tillväxt trots avmattad konjunktur. Positiv framtidssyn trots tillväxthinder bland företag upp till 50 anställda. Så kan man sammanfatta Företagarnas Småföretagsbarometern 2016. Samtidigt visar en rapport från Arbetsförmedlingen att en allt starkare arbetsmarknad i storstäderna gör att mindre kommuner får allt mindre arbetskraft. – För att växa räcker det inte med kapital och efterfrågan på produkter och tjänster. Man måste ha personal också. Även om var fjärde småföretag har ökat antalet anställda ökar polariseringen mellan storstad och landsbygd. Här kan företag som leds av personer med utländsk härkomst få en avgörande betydelse. Inte bara att starta och driva företag utan också att dra till sig arbetskraft så att arbetstillfällena blir jämnare fördelade över hela landet. En dellösning är att vaska fram kompetensen hos alla nyanlända, säger Maroun Aoun, VD för IFS.

Maroun Aoun: Anpassa insatserna till redan befintlig och efterfrågad kompetens
Småföretagsbarometern visar att det är tillverkningsindustrin och tjänstesektorn som utvecklas positivt och att den trenden verkar fortsätta. Dessutom tror hälften av företagen på en ökad omsättning under de kommande tolv månaderna. Det som hindrar många som vill växa är kapacitetsbrist och svårigheter att finna arbetskraft med rätt kompetens. – Det är paradoxalt att samtidigt som många företag vill anställa så är arbetslösheten fortsatt hög. Ett skäl är att inte alla på arbetsmarknaden får möjligheter att komma ifråga inte minst alla med en utländsk bakgrund. Jag efterlyser bättre matchning och insatser för att snabbt anpassa redan befintlig och efterfrågad kompetens till inhemska förhållanden, säger Maroun Aoun.

Småföretagsbarometern omfattar 4 000 företag inom det privata näringslivet 1–49 anställda och produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund.

Färsk rapport från Arbetsförmedlingen:
Glesbygden dräneras på jobb
Arbetsförmedlingen spår i en färsk rapport att glesbygden kan ha tappat nära en tredjedel av sin arbetsföra befolkning till år 2030. Orsaken tros vara en ökad globalisering genom att de specialiserade jobben oftast finns i storstäderna. När folk flyttar dit vill de också annan service. Då ökar också antalet jobb inom skola, vård och omsorg. Men samtidigt blir just de jobben färre i glesbygd. De är en trend som fortsätter och förstärks. – Det här är en oroväckande utveckling naturligtvis. Men samtidigt öppnar sig nya möjligheter för driftiga företagare och arbetssökande som inte är storstadsfixerade, säger Maroun Aoun, VD för IFS.

Utrikes födda är en nyckelfaktor
Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén säger till Sveriges Radio att det blir avgörande att få utrikes födda att kunna och vilja ta jobb i glesbygd, men enligt rapporten har nära nio av tio utrikes födda hittat sina jobb i större städer sedan början av 1990-talet. – Det är en nyckelfaktor för att bryta den nedåtgående spiralen vi ser på glesbygden. Det kommer att handla om att vi lyckas med integrationen på arbetsmarknaden, säger hon.

Kamran är min bild av IFS

Jag minns det som om det vore igår. Han hette Kamran; en intensiv och synnerligen framåt man i 35-årsåldern som väldigt tydligt gjorde klart för mig att han ville… förlåt, skulle bli egen företagare. Kamran hade sina rötter i Irak och kunde orientera sig i bilbranschen utan vare sig karta eller kompass. Trots detta hade han varit arbetslös i flera år. Det var vinter och 2000-talet bara någon månad gammalt när vi träffades för första gången på kontoret i Eskilstuna. Jag var då nyanställd IFS-rådgivare och förmodligen lika ivrig som Kamran att det här skulle bli verklighet. Naturligtvis blev han egen företagare och en framgångsrik sådan inom flera gebit. Olika vägval här livet fick oss att tappa kontakten, men det är min totala övertygelse att vi än idag delar det som utmärker en entreprenör allra mest – hungern och välbefinnandet som infinner sig när man lyckats realisera sina drömmar.

Kamran var alltså min första kund och för mig symboliserar han väldigt mycket av det som IFS vill uppnå. Vi vill vara en brygga mellan vision och verklighet och en av de vitala länkarna i den svenska näringslivskedjan. Vi är ingalunda en välgörenhetsorganisation – IFS står för business samtidigt som vi under 20 års tid per automatik även fungerat som en välbehövlig sluss där personer som stått utanför marknaden hittat en utvecklande sysselsättning i form av ett eget företagande, men vi har i våra kundrelationer alltid varit noggranna med att fokusera på den affärsmässiga dialogen.

Sverige mår dessutom bra av ett mångkulturellt företagsklimat. Den som påstår annat har fel. En god vän som har ett förflutet inom idrotten brukar säga ”det behövs olika typer av spelare för att skapa ett vinnande lag” och visst är det så. Även om det hade varit fantastiskt att få se elva stycken Zlatan Ibrahimovic på planen samtidigt så är jag inte säker på att det skulle fungera.

I år fyller och firar IFS 20 år. Det ska naturligtvis firas och uppmärksammas om än med måtta då vårt fokus ska ligga på framtiden, inte det som har varit. Jag tar mig ändå friheten att konstatera att mycket av det som organisationen bildades för att göra har den lyckats med. Sedan IFS grundades 1996 har vi kommit i kontakt med mer än 50 000 personer och cirka 19 000 av dessa har startat egna företag. Fler ska det bli.

Det är emellertid inte läge att stanna upp, slå sig för bröstet och med modig röst säga att vi har löst uppgiften. Oavsett vart man står politiskt tror jag att alla idag inser att Sverige går mot en tid av utmaningar i fråga om att fler av de som kommit till vårt land behöver arbeta.

Krångliga regelverk och brist på startkapital är utmaningar för alla som vill starta företag. Har man dessutom svårigheter med språket, kanske använde det sista av sina sparpengar för att ta sig till Sverige och har familjen i ett annat land blir det ännu besvärligare. Det är en verklighet som både vi och våra beslutsfattare behöver förstå och förhålla oss till. Vi måste se till helheten och inte låta byråkratin styra bort en lovande affärsidé på grund av bristande språkkunskaper eller okunskap om hur olika myndigheters pappersexercis fungerar.  På IFS är vi emellertid vana vid att ta oss an den typen av utmaningar. Nu har vi dessutom 20 års erfarenheter på kontot som kommer att betyda mycket för det framtida arbetet.

Och jag hoppas att du, Kamran, oavsett var i världen du befinner dig också känner dig delaktig i detta jubileum. Tack för att jag fick träffa dig den där dagen på kontoret i Eskilstuna för 16 år sedan. Det mötet förändrade mitt liv och förhoppningsvis väldigt många andras också.

Maroun Aoun, vd stiftelsen IFS

Många kommuner missar chansen till ett blomstrande företagsklimat

Företagsservicen i landets kommuner spelar en viktig roll för att stimulera till ökat företagande bland utrikesfödda. Fler och fler kommuner tycks dessutom ha kommit till denna insikt, vilket vår senaste undersökning visar. Idag säger sju av tio kommuner att de insatser man gör för att stärka företagare med utländsk bakgrund inte är tillräckliga.

Sveriges tillväxt och sysselsättning är alltmer beroende av hur småföretagen mår. Bakom vart femte företagsstart står också en person med utländsk bakgrund. Sammantaget driver målgruppen företagare med utländsk bakgrund cirka 90 000 småföretag och sysselsätter runt 350 000 personer. Dessa fakta bidrar till att skapa bilden av nybyggarlandet Sverige idag.
Ett av de stora tillväxtproblemen är att alltför många nystartade företag, oavsett företagarens bakgrund, inte överlever de första åren. Bristande lönsamhet men också andra tuffa villkor för att driva eget företag bidrar till att endast ett av fyra av alla nystartade företag är försörjningsbar efter tre år. Här kan kvalificerad företagsrådgivning bidra till att fler företag överlever de kritiska åren och istället börjar växa.

Vid sidan av tillgången till kapital finns det en viktig skillnad mellan företagaren som är född i Sverige och den som är utrikesfödd och det är bristen på affärsnätverk. Hälften av landets utrikesfödda företagare säger sig helt sakna ett nätverk eller vara missnöjd med det nätverk man ingår i. Utan nätverk är det svårt att överleva och nå framgång som företagare, oavsett var man är född. Här kan landets kommuner tillsammans med andra aktörer spela en viktig roll för att stärka småföretagen på det lokala planet.

För åttonde året i rad presenterar Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS) en studie av kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund. Tendensen, baserat på drygt varannan kommun, pekar mot en ökad medvetenhet om invandrarföretagares betydelse för samhällsekonomin och jobben, men också för de specifika hinder som målgruppen kan uppleva i sitt företagande.
Exempelvis har kommuner som arrangerar regelbundna nätverksträffar med målgruppen fördubblats under sex år. Omkring hälften av kommunerna har genomfört riktade insatser mot målgruppen under det gångna året och en klar majoritet anger att man deltar i regional samverkan mellan kommuner för att stimulera till att fler företag som drivs av utrikesfödda kan utvecklas positivt. När det gäller det lokala utbudet av rådgivning till nyföretagare säger varannan kommunföreträdare att man har arbetat för att kvalitetssäkra rådgivningen, oberoende av aktör. Ett resultat som sticker ut är att 7 av 10 näringslivschefer anser att insatser riktat mot personer i målgruppen som vill starta eller redan driver företag bör förstärkas.
I år firar IFS 20 år som rådgivningsaktör och inspiratör till framför allt utrikesfödda personer att våga starta eget företag och utveckla sina affärsidéer till att bli verklighet. I jobbet ingår också att lyfta fram de utmaningar och i grunden onödiga affärshinder som ofta följer av bristande språkkunskaper eller kännedom om de inhemska koderna. Vi behöver ta tillvara allas kompetenser för att Sverige ska kunna blomstra. Vi har inte heller råd med att blunda för de kunskaper och kompetenser som kommer till vårt land genom dagens migrationsrörelse.

Även om det är ett växande antal kommuner som har insett betydelsen av att direkt vända sig till målgruppen företagare med utländsk bakgrund är det fortfarande många kommuner som gör för lite. Här behöver fler kommuner träda fram som goda exempel på hur drivkrafter och engagemang kring rådgivning, smart företagande och tillväxt kan spridas till allt fler.

Maroun Aoun, vd IFS