Afsar Shadanfars syateljé på Geijersgatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala är liten till ytan. Men här ryms stor dramatik, stor vilja och stora tankar. Och färgskalan är grå och orange.
Christian Wigardt har träffat en vanlig företagare som förstås är - ovanlig. En sann journalistisk devis lyder: "Det finns inga vanliga människor".

Afsar Shadanfars syateljé på Geijersgatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala är liten till ytan. Men här ryms stor dramatik, stor vilja och stora tankar. Och färgskalan är grå och orange.

Färgen är betydelsefull. Det är sällan som småföretagare har tid att bry sig om det som brukar kallas "design management", att känslan och utseendet för företaget, dess logotype och färger, ska rimma med affärsidén. Men självklart ska en syateljé, som arbetar med färg, form och estetik, ha en sober ändå samtida färgskala som etsar sig fast hos kunderna.

Vi börjar i Iran. Afsar var där lärare och rektor. I Iran delas skoldagen mellan flickor och pojkar. Det innebär att lärarna har en del tid över. Afsar startade en syateljé som blomstrade och snart hade 13 anställda. Hon flydde till Sverige av politiska skäl, sökte asyl, fick avslag och gömde sig med sina barn i två år innan hon efter påtryckningar från Amnesty fick uppehållstillstånd.

- Det var en fruktansvärd tid. Jag var gravt deprimerad och inkapslad. Tvingades jobba svart för att vi skulle överleva. Men jag är ändå glad över att jag valde Sverige och jag vill inte se bakåt. Nu blickar jag framåt. Jag har tre barn och brukar säga att mitt företag är det fjärde. Jag älskar mitt företag och tar hand om det som ett barn.

Hon pekar på en symaskin och utbrister: "Den här räddade mitt liv!"

- ALMI gav mig en grundtrygghet och självförtroende så att jag kunde gräva fram den entreprenörskänsla som jag hade med mig från Iran, men som hade legat i malpåse.

ALMI fungerade som mentor och bank.

- Resten ordnade jag själv. Men det var tryggt att kunna ringa min rådgivare Mehran Tehranchi och fråga om olika saker - och det gjorde jag ofta den första tiden.

Det är lätt att förstå varför Afsar på så kort tid har fått snurr på affärerna. Direkt efter det att vi stiger in i syateljén så känner vi oss välkomna.

- Jag kommer snabbt nära människor och det är hela jag som pratar, inte en räknemaskin.

Visst finns det också en baksida på myntet, konstaterar Afsar Shadanfar. En företagare får inte vara sjuk, arbetar 10-12 tim per dag, har ingen fritid.

- Jag skulle inte klara det om jag inte älskar det. Då skulle det bli ett fängelse.

2011-10-07
Christian Wigardt

Snart kommer vi här på IFS-webben att möta Afsars rådgivare på ALMI, den man som gav Afsar den hjälp hon behövde.