Dr.Sabah A.L. Salem, General Manager för Arab Trading Group Company; Leif Östling, VD Scania, Khalil Abdulwahab Al Bunnia, CEO och representant för familjen Al Bunnia, Björn Blomberg, VD Swedfund samt Saib Jassim, VD för Scania i Irak.
Det är tredje gången i modern tid som Sverige har en konkurrensfördel jämfört med andra länder. Det har funnits liknande lägen, dock inte med samma dignitet. Sverige hade konkurrensfördelar i Vietnam och Sydafrika som inte förvaltades. Låt oss ta lärdom av detta och denna gång ta krafttag för att skapa en vinn-vinn-vinn situation, för Sverige, Irak och våra irakiska vänner i Sverige, skriver Swedfunds VD Björn Blomberg.
Världen befinner sig i en situation som saknar motstycke i modern tid. Ekonomierna i hela OECD området och framförallt ”det gamla Europa” kommer att växa mycket saktare än på andra håll
Det finns dock regioner som kommer att klara sig bättre. En omsvängning av export mot dessa marknader vore en lönsam strategi, inte bara på kort utan även på lång sikt. Speciellt för Sverige som idag har en exportandel på hela 90 procent till OECD-länderna (70% till Europa). Här har Sverige i många år varit sämre än konkurrentländerna på att ta tillvara möjligheterna
Bland tillväxtländerna växer en bild av Irak som ett framtidsland fram. Efter år av dålig styrning politiskt och ekonomiskt verkar framtiden te sig ljus. Även om situationen idag är påverkad av många år av krig, går utvecklingen mot ett stabilare Irak, där demokrati och rättsäkerhet får ett starkare fäste. Men framför allt ser den framtida ekonomiska utvecklingen ljus ut. Detta beror naturligtvis bland annat på att det finns en outnyttjad potential i form av olje- och gastillgångar. Idag vet vi att dessa är stora och vi vet också att fler och fler företag är angelägna att komma in i Irak. Irak är förmodligen världens rikaste land per capita om man räknar det som finns under jord.
Unika outnyttjade konkurrensfördelar
Iraksituationen är också unik ur ett annat perspektiv. Det finns många länder som har en ljus framtid, men i Irakfallet har Sverige betydande konkurrensfördelar. Detta är en unik situation som Sverige inte har råd att förlora. Vi har idag över 140000 personer med irakiskt ursprung i Sverige, fler än i något annat OECD-land. Flera regerings företrädare i både Irak och Kurdistan har starka band med Sverige. De kan vara svenska medborgare eller ha släkt i Sverige. Många talar också svenska och känner stark samhörighet med Sverige. Sverige var också innan Saddam perioden en stor handelspart till Irak och även små och medelstora företag arbetade aktivt i Irak. Vid besök i till exempel norra Irak är det slående att se hur mycket som är svensktillverkat. Lastbilparken är nästan helt uteslutande av märket Scania, med inslag av Volvo, visserligen nästan alla av äldre modell. Trots att det idag finns 1500 utländska företag etablerade i Kurdistan är bara 6 av dem svenska.
Idag ropar Irak efter svenska företag för att dessa ska hjälpa till att bygga upp landet. Pengar finns, bland annat har den investeringsbudget irakisk regering förfogar över inte utnyttjats fullt ut under flera år. Men det går inte att stillasittande vänta, andra länder som Frankrike och Tyskland gör stora ansträngningar för att erövra den irakiska marknaden, och i norra Irak är Sydkorea och Turkiet aggressiva i sin marknadsföring. Många länder agerar aktivt för sina företag. Men fortfarande verkar många i Irak helst vilja göra affärer med svenska företag. En bidragande orsak är svenska företags goda rykte när det gäller att säga nej till korruption. Det innebär också att man vill att svenska företag skall etablera sig på plats och göra direkta affärer utan mellanhänder.
För att Sverige ska kunna dra nytta av denna situation och samtidigt ta ansvar för att irakierna i Sverige kan medverka och för att Irak ska utvecklas mot en stark demokrati med ett växande välstånd krävs en samordnad strategi för Irak. Sverige har en skyldighet, både mot Irak och mot våra irakiska invandrare att göra det möjligt för dem att själva medverka till uppbyggnaden av Irak. En strategi för ett ökat ekonomiskt utbyte och ett närmande mellan folken. Den genomsnittlige irakiern i Sverige har högre utbildningsnivå än genomsnittsvensken. Dessa behövs för att utveckla Irak men kan också hjälpa svenska företag att etablera sig i, investera i och driva handel med Irak. Vinn-vinn!
Invigning av ögonklinik i irakiska Kurdistan. Med Björn Blomberg är Lokman Atroshi, som tillsammans med två andra läkare står bakom investeringen i sjukhuset.
Från ord till handling?
Således befinner vi oss i en unik situation. En Irakstrategi som bygger på ekonomiska grundvalar skulle ge ringar på vattnet och hjälpa ett land ur en konfliktsituation, och hjälpa till att bygga välstånd och välfärd i ett land som lidigt av flera årtionden av krig. Det skulle visa på nyttan av ett mångkulturellt samhälle i Sverige, och ta udden av populistisk invandrarpolitik. Och sist, men inte minst ge svenskt näringsliv ett försprång när det gäller att komma in i en expansiv region. Men detta kräver handling.
Genom en samlad satsning på Irak visar vi att Sverige som invandrarland sätter stort värde på sina invandrare och deras förmåga att medverka till svenska företags framgång och samtidigt själva vara med och bygga upp sina ursprungsländer. Dessutom tar en svensk Iraksatsning tillvara på de redan existerade konkurrensfördelarna Sverige har i Irak genom att tidigt etablera svenska företag på den expansiva irakiska marknaden och därmed bidra till att skapa en ny tillväxtmarknad för svenska företag. Handelsminister Ewa Björling har gått i bräschen och genom sina aktiva och framgångsrika besök i Irak (jag har haft förmånen att vara med både i Bagdad och Erbil). Det är ingen tvekan om att besök i båda riktningarna av regeringsföreträdare bidrar till ökade möjligheter! Detta är extra viktigt i Irak, som varit isolerat och där en så dominerande del av all ekonomisk verksamhet och inköp styrs av politiker.
Önskemål från samarbetsländerna
Stöd till utveckling av den privata sektorn, företagande, ekonomisk utveckling, jobbskapande och välståndsbyggande i samarbetsländerna är traditionellt något som Sverige inte har prioriterat i utvecklingssamarbetet. Sverige är kanske det land som har engagerat sina egna företag allra minst i utvecklingssamarbetet, trots den vinn-vinn situation detta skulle medföra och det starka önskemålet från samarbetsländerna som oftast prioriterar sådant arbete.
Här finns en möjlighet att visa att också biståndet kan samarbeta för att uppnå resultat:
-Att hjälpa Irak att få ett större och mer differentierat privat näringsliv och bidra till jobbskapande och investeringar i vatten, avlopp hälsa och skola. Irak har behov av allt som svenska företag kan leverera. 180 städer saknar vatten och avlopp, elbristen är skriande, behoven inom skola och hälsovård enorma osv.
-Att medverka till att irakier i Sverige en stor och välutbildad grupp, Iraks största tillgång utanför Irak, kan få möjlighet att medverka till att utveckla också sitt ursprungsland
-Att visa på ett konkret och tydligt sätt att invandrare är en stor tillgång för Sverige och svensk ekonomi
-Att också svenska företag och svensk export kan få lika bra villkor som konkurrentländernas för att bygga en närvaro och en marknad, när alla länder gör stora insatser för att medverka till att öppna marknader för sina företag.
Kraftfullt engagemang
Swedfund har engagerat sig kraftfullt i arbetet med att öka kunskapen om Irak som en möjlighet för handel och investeringar och medverka till att irakiska företagare i Sverige och svenska företag tar steget och investerar i Irak. Vi har redan gjort sådana investeringar och utvärderar för närvarande flera nya möjligheter.
Säkerheten då? Det finns de som har ett egenintresse av att framställa situationen värre än den är. Säkerhetsföretag eller internationellt utsända som FN anställda med flera. Faktum är att sedan andra halvåret 2007 har situationen förbättrats ordentligt. Det finns länder dit svenskar gärna åker som turister och där företagen inte ser säkerheten som ett stort problem som har ett större antal ”violent death per capita” än Irak. Men för att vara på den säkra sidan kan det än så länge vara bra med ett visst mått av professionell hjälp tills man själv lärt sig situationen. I Irak liksom i nästan alla länder är den största och helt dominerande risken för en affärsman eller kvinna ändå trafiken.
För företagen i Irak är svårigheten med och kostnaden för banklån och bristen på försäkringsbolag – försäkringar de två största problemen.
Därefter är det nog elbristen och kanske ”polistullarna” för lastbilstransporter vid check-points som är problemen
Det är dags att sluta med ”vänta och se” attityden och satsa på Irak – en framtidsmarknad!
2010-08-22
Björn Blomberg, VD Swedfund