"En förbättring av trygghetssystemen måste prioriteras samtidigt som arbetet ute i landet för att förbättra stödet till invandrarföretagarna förbättras".
Det skriver Bodil Ceballos, riksdagsledamot (MP), medlem av utrikesutskottet och migrationspolitisk talesperson. Hon har ett förflutet som företagare - som ekobonde och översättare. Bodil Ceballos fortsätter:
"Det behövs både regelförändringar och attitydförändringar men inget är omöjligt om viljan finns. Jag känner mig därför stolt över att min hemkommun Gävle fick pris som en av årets två nybyggarkommuner i år. Vi vill och vi kan bättre i morgon än i dag och i går".
Vad är det som driver de allra flesta när de flyttar till ett nytt land? Viljan att kunna försörja sig själv och familjen är högprioriterat. Få ett jobb, eller skapa sig en försörjningsmöjlighet på något annat sätt. Att starta eget känns inte alltför avlägset när jobben tryter eller svenskan inte anses duga. Så har migranter gjort i alla tider. Tänk bara på alla de svenskar som stack till Amerika en gång i tiden. När viljan finns kan alla skapa sin egen framtid.
Som barn var jag ofta i Danmark. Skillnaden mellan Danmark och Sverige var som natt och dag. I Danmark var det gladare. Det fanns uteserveringar, caféer och barer, även i de mindre orterna. I Sverige dök de upp när pizzeriorna började konkurrera med samhällets befintliga värdshus. De nyanlända konkurrenterna gav liv åt varenda liten håla här i landet och en möjlighet även för mig och mina kompisar att för en rimlig penning gå ut och äta då och då. Och trenden håller i sig. Tjänstesektorn blir större och större och konkurrensen har gett en mångfald av nya smakupplevelser för både gammal och ung. Människor här i landet umgås i dag på caféer och barer precis som i resten av Europa istället för att träffas hemma hos någon i bekantskapskretsen. Sverige har blivit ett öppnare och trevligare land att bo i tack vare alla de driftiga företagare med ursprung i andra kulturer som tänkte nytt och osvenskt. Och då menar jag inte bara inom restaurangsektorn. Konkurrensen utifrån har bidragit till utveckling av många sektorer i Sverige - även om restaurangnäringen är den mest kända för gemene man.
Själv lärde jag mig i unga år att tänka osvenskt då jag flyttade till Spanien. Med att tänka osvenskt menar jag i det här sammanhanget att våga se till annat än den trygghet ett lönearbete kan ge och istället se det positiva med de möjligheter till fritt skapande och att själv få bestämma om den egna arbetssituationen som egenföretagandet innebär. I Sverige fick min generation lära sig att värdera tryggheten högre än äventyret och friheten. Det passade inte mig.
I Spanien blev jag ekobonde tillsammans med några vänner. Vad kunde vara bättre än ekologisk odling för en blivande miljöpartist? När jag sen flyttade tillbaka till Sverige startade jag efter ett antal år ett litet översättningsbolag för att ha friheten att kunna jobba hemifrån när barnen var små. Fördelarna för min livssituation då var uppenbara. Nackdelarna kommer jag att märka den dag jag går i pension. Trygghetssystemen för små egenföretagare är dåliga och dem måste vi arbeta på att förändra. Det är ett uppdrag för oss riksdagspolitiker som vi inte får negligera.
Numer bor jag på landsbygden i Gävle. Vi som bor där försökte förgäves för några år sedan rädda en lanthandel kvar. En familj från Iran var beredd att ta över men det stupade på att föreningen inte kunde sälja själva fastigheten. I dag är lanthandeln borta och fastigheten såld. Och man kan ju fråga sig – vem vill driva en affär i ett hus på landet utan att äga själva fastigheten och på så sätt kunna nyttja den och trädgården även till annat? Föreningen tänkte vare sig nytt eller osvenskt. Vi hade behövt en helt ny familj i byn.
Behovet av inflyttning och driftiga entreprenörer som vågar tänka annorlunda och osvenskt är stort på landsbygden. Osvenskt därför att de traditionella svenska metoderna inte lett till utveckling – snarare avveckling. Men det räcker inte med driftiga entreprenörer om det inte på lokal nivå också finns lokala politiker/företrädare med ett öppet sinne och med vilja att se möjligheter istället för problem, förutom banktjänstemän av samma slag. Potentialen för att skapa fler företag i tjänstesektorn på den svenska landsbygden är stor. Sverige har inte råd att sätta käppar i hjulet för driftiga människor som är villiga att satsa - både i städer och på landet. Därför måste en förbättring av trygghetssystemen prioriteras samtidigt som arbetet ute i landet för att förbättra stödet till invandrarföretagarna förbättras. Det behövs både regelförändringar och attitydförändringar men inget är omöjligt om viljan finns. Jag känner mig därför stolt över att min hemkommun Gävle fick pris som en av årets två nybyggarkommuner i år. Vi vill och vi kan bättre i morgon än i dag och i går.
Bodil Ceballos, riksdagsledamot (MP)
2009-07-17
Håller Du inte med? Skriv ett par rader till redaktören, christian@ifs.a.se