Entreprenörer med utländsk bakgrund är ofta välutbildade, inställda på tillväxt och beredda att anställa. Ändå har de betydligt svårare att få banklån och krediter än företagare med svensk bakgrund. Samhället går därmed miste om tillväxt och banker om framtida affärer. Tillväxtverket och Stiftelsen IFS lanserar nu en satsning som syftar till att underlätta kapitalanskaffning för dessa entreprenörer.
Flera entreprenörer med utländsk bakgrund har fått uppmärksamhet i media när de med två tomma händer lyckats bygga framgångsrika företag. En av dem är Remziye Inac. 2008 mottog hon utmärkelserna Årets Pionjär och Årets Nybyggare. Idag sysselsätter hon över tusen personer i sitt bolag Järva Tolk & Översättning i Kista. Remziye startade 1996 efter att blivit övertalig i sjukvården. Hon säger själv att hon hade tur som fick starthjälp inom ett EU-stött småföretagarprogram.
För många företagare med utländsk bakgrund ser verkligheten betydligt tuffare ut. Tillväxtverkets senaste undersökning visar att de har betydligt svårare att få krediter och lån för att starta företag eller växa än kolleger med svensk bakgrund. Det handlar inte om diskriminering utan ett system som inte är anpassat till dagens globala rörlighet.
Samhället går därmed miste om tillväxt och sysselsättning och bankerna går miste om affärer. När det gäller personer med utländsk bakgrund är det dubbelt olyckligt då de i genomsnitt har en lång väg in i arbetslivet - trots att de är mer välutbildade, mer benägna att starta företag, etablerar sig snabbare, oftare är inställda på tillväxt och är mer benägna att anställa än de med svensk bakgrund.
Tillväxtverket arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. I det ingår att föreslå hur hinder för entreprenörer med utländsk bakgrund ska minska. Därför arbetar Tillväxtverket tillsammans med Stiftelsen IFS med med särskild fokus på dessa entreprenörers tillgång till kapital.
Problemet med de utlandsföddas svårigheter att få låna har förenklats i debatten. Att skylla på regeringen, på bankerna eller på entreprenörerna själva leder ingenstans. Låt oss istället systematiskt identifiera och åtgärda dessa hinder. Nedan följer några exempel och åtgärder.
För det första gäller det att stärka det personliga mötet mellan entreprenören och banken. Att fördjupa de bankanställdas kunskap om sociala koder i olika kulturer. Tillväxtverket, IFS och SEB har gemensamt tagit fram ett lärande webbspel benämnt Kulturbanken, som är riktat till bankanställda. I vår inför SEB Kulturbanken som en del av en bredare utbildning. Kulturbanken kommer att vara tillgänglig utan kostnad för Sveriges alla banker och finansinstitut.
Senare i vår lanseras en utbildning riktad till företagare med utländsk bakgrund om kreditregler och hur anställda i banken tänker vid en låneprocess.
Med dessa två steg ska vi skapa en miljö som underlättar en ömsesidig förståelse i kontakterna med bankväsendet.
Men detta räcker inte. Är alla banker helt medvetna om vilken stor potential som finns i denna befolkningsgrupp? Idag har närmare två miljoner svenskar utländsk bakgrund. År 2050 kan de vara långt fler än tre miljoner. Potentialen är alltså enorm om entreprenörerna bland dessa tillåts utveckla sina företag.
Samtidigt står Sverige inför mycket stora utmaningar. En betydande andel av befolkningen går i pension de närmaste decennierna. Om många svenskar då inte kommit in i arbetslivet är det ett uppenbart hot mot välfärden. Detta är en viktig utmaning som givetvis ska bearbetas i ett mycket intimt samarbete med banksverige. Tanken är att hitta ett strategiskt verktyg för att införliva kunskap om potentialen i bankernas övriga arbete med sin affärsinriktning.
Ytterligare ett hinder finns på systemnivå. Vi granskar nu kompletterande verktyg till dagens kreditbedömning som i hög grad är beroende av offentliga handlingar. Vi vet att detta möjliggör för bankerna att överväga in blanco-krediter, alltså lån utan säkerheter. Krav på säkerhet och offentlig information har dock den nackdelen att nyss hitflyttade oavsett härkomst kan få svårare att få krediter. Vår förhoppning är att hitta verktyg som gör det möjligt att ställa ut lån med tillförsikt och bättre villkor för låntagaren utan att göra avkall på kreditvärdighet. Men vi är medvetna om att det är en lång väg dit.
Målet är att Sverige ska få många nya företagare som Remziye Inacs. Vägen dit är inte enkel och det kräver att vi alla förenar oss i att motverka dessa hinder och gör allt vi kan för att underlätta för företagare med utländsk bakgrund. Ett vet vi med säkerhet: att skylla på än den ena, än den andre parten utan att se sin egen roll i att underlätta för denna befolkningsgrupp är inte rätt väg.
Christina Lugnet, generaldirektör, Tillväxtverket
Maroun Aoun, VD, Stiftelsen IFS, Internationella Företagarföreningen
(Krönikan publicerades 10 februari 2010 i Dagens Industri)