"Learning by doing" - det är vad ALMI:s program för invandrarföretag med tillväxtpotential, Ad Acta, handlar om.
Ad Acta är ett av de projekt som avhandlas i boken "Möjligheternas marknad" som Tillväxtverket publicerade nyligen.
Daniela Fitger är projektledare för Ad Acta.

Den pedagogik som utvecklats i de bägge verksamheterna har haft likartade utgångspunkter, konstaterar författarna Fredrik Hertzberg och Daniel Hailemariam. De fortsätter:

"I verksamheten har man utgått från en pedagogisk idé som kan sammanfattas i John Deweys idag så välkända sentens ”learning by doing”. Tyngdpunkten har legat på genomförande och utövande. I Ad Acta har lärandeprocessen huvudsakligen haft karaktären av rådgivning. Deltagaren/företagaren har lärt sig mer om företagandets villkor genom att sätta sitt eget företagande under lupp, och tillsammans med rådgivaren diskutera företagets och den ekonomiska
verksamhetens förutsättningar, möjligheter och effekter".

Deltagarna i Ad Acta gick in i verksamheten med delvis andra projekt och intentioner än de som anordnade verksamheten – men det föreföll av olika skäl inte ställa till några större problem för någon part.
  .
Deltagarna i Ad Acta ansåg att lärogodset var relevant, och lärandeprocessen organiserades på ett rimligt sätt. De kunskaper som lärdes ut ansågs vara värdefulla, och det positiva omdömet tycks vara förknippat med rådgivningens uppläggning. Rådgivningen var tätt knuten till företagarnas egen verksamhet, och lärandet tog sin utgångspunkt i de problem och möjligheter som var för handen i den företagande vardagen.

Det fanns även här utrymme för deltagarna att påverka lärandeprocessens dagordning.

"Sannolikt är detta ett skäl till att intervjupersonerna är så pass nöjda med Ad Acta, trots att de gick in i verksamheten med delvis andra syften och projekt än vad verksamhetens organisatörer hade formulerat. Det man fick ut av verksamheten var något mer än det man ville ha när man började, något man i efterhand hade börjat betrakta som värt att sträva efter" sammanfattar författarna.

Utlandsfödda personer driver i högre grad företag jämfört med personer födda i Sverige. Ungefär elva procent av utlandsfödda i arbetsför ålder är egna företagare, och står därmed bakom en stor andel av nyföretagandet. I en globaliserad värld utgör gruppens språk- och kulturkunskaper klara konkurrensfördelar. Entreprenörerna med utländsk bakgrund skapar samtidigt nya villkor för företagandet, påverkar konsumtionsmönstren och bidrar till nya affärsmöjligheter.