Nästan inga kommunala insatser kommer invandrarföretagare till del, visar en ny studie.  Ändå har alliansregeringen prioriterat stödet till invandrarföretagande, skriver IFS VD Maroun Aoun i Dagens Industri.

Debattinlägget i DI in extenso:

"Varje år startar nästan 10 000 företagare med ­utländsk bakgrund egna företag i Sverige. Trots ­svårigheter med bristande språkkunskaper och affärskontakter uppvisar en stor andel av dessa nybyggare en vilja att växa, anställa och gå på export.

Men även om de flesta nya företagen startas av entreprenörer med ­utländsk bakgrund skulle troligtvis fler företag initieras och tillväxten i ­Sverige öka ännu mer om de svårigheter som nya företagare möter begränsas.

Årets nybyggarbarometer visar att alltför få kommunala insatser kommer invandrarföretagare till del.

Att stärka företagare med utländsk bakgrund har varit en prioriterad ­fråga för alliansregeringen under den ­föregående mandatperioden.

Regeringens jobbmanifest intygade att stöd till denna målgrupp är fortsatt viktigt, inte minst ur ett integrationsperspektiv. Enligt Tillväxtverkets ­senaste siffror finns det 74 000 ­utrikesfödda företagare i landet.

Lägger vi till andra generationens invandrare hamnar vi någonstans ­mellan 85 000 och 90 000.

Enligt samma källa omsatte dessa cirka 110 miljarder kronor år 2006 och bidrog med drygt 35 miljarder kronor till BNP. I runda tal sysselsätter målgruppen 250 000 människor.

I samband med att kungen i dag ­delar ut pris till Årets nybyggare, ett pris som i år går in på sitt andra ­decennium, presenterar stiftelsen IFS en uppföljande studie av entreprenörer med utländsk bakgrund och deras syn på kommunal företagsservice.

200 företagare verksamma i hela landet har intervjuats om sina ­erfarenheter av kommunernas ­stöd­insatser av olika slag, men också om vad ­företagarna upplever som bra och ­dåligt med det kommunerna gör. ­Studien presenteras under ett seminarium i ­Stockholm som stiftelsen IFS ­arrangerar i dag.

Ett resultat som sticker ut är att ­åtta av tio företagare uppger att de har inte fått något konkret stöd från kommunen i sin affärsverksamhet. Endast 13  procent av entreprenörerna säger sig ha blivit inbjudna till träffar med kommunens personal, eller ­nätverk­ande med andra företagare på orten.

Cirka fem procent säger sig ha fått information och stöd i samband med ett offentligt upphandlingsförfarande.

Den positiva nyheten är att en klar majoritet av de företagare som har ­tagit del av särskilda insatser från kommunen sida menar sig vara ganska nöjda eller mycket nöjda med stödet.

Yngre företagare i ålder 20-29 år är nöjdast. I en studie riktat mot kommunernas näringslivschefer som ­stiftelsen IFS genomförde i våras ­angav var fjärde kommun att de ­avsatt särskilda resurser för att stärka målgruppen.

Två av  IFS´ 19 Nybyggarambassadörer, som ska stötta invandrarföretagare på väg upp - ett initiativ för mer klirr i kassan.

Ändå är det få företagare som upplever sig stöttade och stärkta i sin ­företagsvardag av kommunerna. Här finns det all anledning att fortsätta att ­diskutera hur man kan hitta nya vägar för att nå ut till den här målgruppen på bredare front, inte minst när det gäller kommunala direktupphandlingar.

Sverige är i fortsatt behov av fler ­nystartade och mer konkurrenskraftiga företag och har inte råd med att gå miste om möjliga framgångar. Även om ett antal kommuner gör vad som krävs är det alldeles för många som fortfarande gör för lite. Med små medel finns det enkla poäng för ­­kommun­­er­na att plocka – samtidigt som de får mycket tillbaka i form av fler konkurrenskraftiga företag på orten.

Fler kommuner behöver nu inventera sitt förhållningssätt, se över sina verktyg och utveckla metoder för att bli bättre på att samordna resurser och stärka de stödstrukturer som redan finns tillgängliga.

Stiftelsen IFS:s ambition är att den här undersökningen tillsammans med kommunstudien ska fungera som en barometer för vården av ­nybyggar­andan i Sverige."

Ladda ner nybyggarbarometern!