I propositionen konstateras att etableringstakten på arbetsmarknaden för nyanlända är långsam, mätt i den tid det tar för en invandrare att få ett första arbete i Sverige.
En stor andel av invandrarna i arbetsför ålder (18–45 år vid invandringstillfället) kommer över huvud taget inte in på den svenska arbetsmarknaden.
Omkring 25 procent har inte hittat sitt första jobb efter nio år i Sverige. Konjunkturläget är en viktig medverkande förklaring till hur snabbt olika grupper av invandrare får arbete.
De som kom till Sverige från f.d. Jugoslavien under tidigt 1990-tal lyckades bra på arbetsmarknaden trots svåra konjunkturmässiga förhållanden. Invandrade från andra länder har haft ett betydligt sämre arbetsmarknadsutfall, t.ex. invandrare från Iran, Irak och Afrikas horn.
Etableringstakten har varit särskilt långsam för nyanlända med flyktingbakgrund. Tio procent av männen har arbete efter att ha haft uppehållstillstånd i ett år, 30 procent efter tre år och 50 procent efter fem år. För kvinnor är motsvarande siffror fem, 20 respektive 35 procent.
Det är detta som regeringen med integrationsminister Nyamko Sabuni i spetsen vill ändra på.
Apropå offentlig upphandling, där IFS har krävt att invandrarföretag ska tillfrågas i högre grad, skriver regeringen att myndigheter ska behandla ekonomiska aktörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och förfara på ett öppet sätt.
"Denna bestämmelse kodifierar EG-domstolens praxis i mål om upphandling i vilka domstolen ofta åberopar krav på icke-diskriminering, likabehandling, transparens och öppenhet, proportionalitet samt ömsesidigt erkännande". 

Läs mer här!