Sam Yildrim hävdar att det ingenstan i världen finns en samordnad grädfil för akademiker så som det finns i Sverige och Stockholms län - även om det långt ifrån täcker alla yrken och inte bedrivs i den utsträckning det skulle behövas.
Vi har skrivit mycket om Kanada här på IFS-webben och framhållit landet som ett exempel när det gäller invandring, integration och positiv exploatering av flyktingars kompetens. Bland annat så skrev Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster nyligen en krönika, betitlad Startar invandrare oftare företag i Kanada?, som är mycket positiv till Kanadas inställning till invandrare.
Likadant på Veckans Affärers seminarium i förra veckan, Sverige ligger 20 år efter i mångfaldsfrågan hävdade Kanadas ambassadör i Sverige, Alexandra Volkoff.
Inte bara guld och gröna skogar
Sam Yildirim har en delvis annorlunda uppfattning efter att ha besökt Kanada vid två tillfällen.
- Det som är bra där är känslan man får som nyanländ att man känner sig välkommen. Enligt Diskrimineringsombudsmannen i Sverige handlade 80 procent av alla anmälningar om bemötande. Dvs de flesta anmälningar handlade inte enligt lagens mening om diskriminering utan om känslan av bemötandet som upplevdes som diskriminerande, på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden.
- Vad vi behöver bli bättre på och ta till oss från Kanada, fortsätter Sam Yildirim, är just att skapa känlsan av att alla som får stanna här känner sig välkomna. Och att vi vågar stå för våra demokratiska värdegrunder och skapar gemensamma nämnare där alla i Sverige, gamla som nya, oavsett bakgrund, kultur och religion, accepterar och respekterar detta.
1984 gjorde Sam Yildirim sin praktik på Flyktingenheten i Västerås när den bildades. 1986/1987 fick han sin socionomexamen från Stockholms universitet och började arbeta direkt efter, i Vaxholm stad, som flyktingsamordnare fram till 1999. Han har varit flitig föreläsare i flyktingfrågor, bl a för Nordiska ministermötet och varit expert vid etableringsutredningen.
Lära sig bra svenska nödvändig grund
Sedan april 1999 arbetar han på Länsstyrelsen i Stockholm för bättre flyktingetablering genom att de nyanlända ska
1. lära sig bra svenska
2. kunna ta vara på sina kompetenser/utbildningar från hemlandet
3. ta vara på sina idéer genom att starta egna företag.
4. ta kontakter och skapa nätverk med arbetslivet
Sam Yildirim berättar:
- Genom att samordna länets alla kommuner, myndigheter och organisationer har vi idag åtta utbildningar som täcker 17 yrken, för läkare, lastbilsförare, ingenjörer och hantverkare i vårt län. Exempel: i SFA, svenska för medicin, som startades för 10 år sedan har 500 läkare, 250 sjuksjöterskor, 125 tandläkare och över 10 farmaceuter, bimedicinanalytiker och veterinärer m.fl. studerat.
Sam Yildirim påpekar att bara läkarlinjen kostar samhället 1 250 000 kronor per elev. Genom Länsstyrelsens satsning på en grupp läkare kan vi se att samhällsvinsten på bara läkarna är 625 miljoner.
- Genom samarbete med KTH kan ingenjörer komplettera sin utbildning snabbt och få jobb som ingenjörer, och genom samarbete mellan Stockholms stad och Academic resourse samt Jusek kan ekonomer få relevant kompletterande utbildning, mentorer och praktik samt anställning som redovisningsekonomer.
Svenska för företagare
Genom SFF Svenska för företagare i Botkyrka kommun, har mer än 30 nya företag startats i länet varje år. Och de som inte startat utbildning har fått bra jobb, då de lärt sig presentationsteknik etc.
Länsstyrelsen är genom samarbete med IFS, ALMI och SEbanken varje år med och utser Årets nybyggare i länet. De har också varit med om att finansiera "Starta Eget i Sverige", en IFS-film översatt till flera språk om hur det är att starta eget företag.
Starta eget-satsningarna inom Länsstyrelsen samordnas med Tillväxtverket och har blivit egen avdelning inom ramen för den årliga Rekryteringsbazaren.
- Vi har också tillsammans med Företagarna och deltagarna från SFF och svenska företagare anordnat Busines dating, där svenskfödda företagare och svenska företagare födda utomlands träffas för att utbyta kunskaper och erfarenheter och bilda kontakter och nätverk här i landet - eller i utlandet.
Totalt har Rekryteringsbasaren genomförts i nio år på Kulturhuset i samarbete med tio olika organisationer och myndigheter där 80 000 besökare har besökt 500 företagare, arbetsgivare, myndigheter, fackliga organisationer, universitet och högskolor.
Nyttiga kontakter på Rekryteringsbazaren
- 25 procent av alla besökare uppger att de haft nyttiga kontakter genom Rekryteringsnbazaren, antingen startat eget företag, tagit över generationsskifte, fått anställning eller praktik inom sitt yrke, säger Sam Yildirim.
Sedan januari 2011 leder Sam Yildirim Landshövdingeinitiativet Anställ kompetensen och har träffat 1500 företagare och arbetsgivare, stat, kommuner och landsting.
- Jag vill höra vad företagen behöver och att informera om att det inte blir någon arbetsmarknad utan företagare. Det är lätt för myndigheter att etablera invandrare på socialkontor eller objektifera dem som en siffra på Arbetsförmedlingen. Men för att vi skall klara av vårt läns arbetsmarknadsbehov, som är mycket tjänste- och konsultbaserat, så måste arbetsgivaren vara med och tala om vilken utrustning som skall skaffas.
Varken kommunen eller Arbetsförmedlingen kan på egen hand skaffa den utrustning varje företag behöver, hävdar Sam Yildirim.
Arbetsmarknaden liknar julhandeln
- Vår arbetsmarknad liknar mer och mer vår julhandel. På marknaden finner du granar att köpa, men pynta gör du själv hemma. Arbetsförmedlingen behöver få hjälp av arbetsgivarna för att kunna leverera de rätta granarna och köpa den pynt arbetsgivaren önskar eller som arbetsgivaren själv kan skaffa på företagaet. Det finns ingen som köper FÄRDIGPYNTAT julgran.
Arbetsgivare och arbetssökande kan med hjälp av Arbetsförmedling, kommun, och högskolor skapa välanpassade "julgranar" till varenda företag i Sverige, fortsätter Sam Yildirim sin allegori.
- Vi har gått om olika glitter, kulor, ljus etc.
Sverige har trots all kritik, slår Sam Yildirim fast, haft fantastiska ambitioner med flyktingmottagning sedan 80-talet. Men samhällets tänkta tjänster har blivit mer och mer som björntänst för den enskilde.
- Ett av de största signalfelen vid bytet av arbetskraftsinvandring till flyktingpolitik var att ansvaret för flyktingmottagningen flyttades från Arbetsförmedlingen till kommunerna som i sin tur delegerade ansvaret till socialen. Sista porten för en svensk blev första porten för alla nya flyktingar och invandrare oavsett bakgrund och kompetens.
Slut för "helvetestrappan"?
Läs mer om detta i Sam Yildirims krönika om "helvetestrappan" Tänk om Bill Gates sökte asyl i Sverige
Etableringsutredningen ledde till den reform som trädde i kraft 1 december 2010 där Arbetsförmedlingen inte förbjuds att arbeta med vissa nyanlända. ¨
- Dett är ett litet steg i rätt riktning, säger Sam Yildirim, men långt ifrån tillräckligt. Det är bara 20-25 procent av nyanlända som omfattas av reformen i Stockholms län, lite mer i övriga landet. Ansvarsfördelningen är ändrad men politiken är densamma.
Största hindet för bra flyktingmottagning enligt Sam Yildirim är att vi saknar arbetsmarknadspolitik för flyktingmottagande.
- För att kunna skapa förändring och förbättring bör vi se över vår gamla arbetskraftsinvandringspolitik och övergå till flyktingpolitik. Den gamla arbetkraftsinvandringen gällde ofta enklare arbeten och Arbetsförmedlingen hade verktyg för att snabbt erbjuda t ex några månaders svetskurs till nyanlända och lite svenska på eftermidaagarna och så var man snabbt på Gränges Aluminiumfabrik och jobbade.
Efter år 1982 övergick Sverige från Arbetskraftinvandring till flyktingmottagning.
- Detta har inneburit att vi inte bara får bilmekaniker och svetsare utan också en hel del analfabeter och akademiker. Den politik vi har täcker fortfarande den gamla arbetsmarknadspolitiken som kan få in människor inom enklare arbeten, men har inga medel och verktyg att hjälpa en analfabet eller en atomfysiker - att ge dem en mottagning baserad på deras förutsättningar.